Ny rapport: Att bemöta desinformation

Dan Larhammar uppmanar forskare och forskningskommunikatörer att engagera sig för att bemöta desinformation.

Dan Larhammar uppmanar forskare och forskningskommunikatörer att engagera sig för att bemöta desinformation.

Hallå där professor Dan Larhammar, vid institutionen för neurovetenskap, tillika ordförande i Alleas, All European Academies, vetenskapliga kommitté om desinformation. Du har varit med och tagit fram rapporten ”Fact or Fake? Tackling Science Disinformation” som kom ut i maj.


Går det verkligen att skydda vetenskapen från desinformation och ändå behålla vår öppenhet och följa våra demokratiska principer?

– Vi är noga med att poängtera att yttrandefriheten inte får begränsas. Dessutom skulle det bli svårt att skilja satir och parodi från ren desinformation. I stället fokuserar vi på hur vi kan bemöta spridning av desinformation, hur allmänheten kan varnas och bli medveten. Forskare och experter har ett stort ansvar när det gäller att bemöta desinformation. När det gäller att minimera spridning har alla ett ansvar, särskilt journalister och kommunikatörer vars yrke det är att förmedla information - de måste göra noggrann fakta- och källkontroll.

Internet och sociala medier är synnerligen demokratiska, alla – eller i vart fall väldigt många – kan ju använda dem. Men hur ska vi veta vad som är fakta och vad som är falskt? Finns det några tips, hjälpmedel eller snabba genvägar?

– När det gäller alternativmedicinsk pseudovetenskap finns en del generella tecken som kan avslöja desinformation (brist på logik, förekomst av stavfel, etc.). Men det handlar om att bemöda sig om att göra fakta- och källkontroll, helst med oberoende sakkunskap, innan man beslutar sig om att föra informationen vidare. Dessutom bör man undersöka varifrån informationen kommer, om det ligger kommersiella eller ideologiska intressen bakom.

Rapporten lyfter fram tre områden där problemen med vetenskaplig desinformation beskrivs och diskuteras – klimatförändringar, vaccin och pandemier. Vad är det för falsk information som förekommer inom just dessa områden?

– Gemensamma komponenter för desinformation är misstro till experter och vetenskap, påståenden om konspirationer och handplockning av data som ser ut att styrka den egna tesen samtidigt som motsägande vetenskap ignoreras. Varje område har unika inslag, exempelvis vaccinmotståndarnas tro på en studie som avslöjats som forskningsfusk och deras oförmåga att bedöma statistik.

Hur vill Allea arbeta för att motverka spridningen av vetenskaplig desinformation?

– Vi uppmanar forskare och forskningskommunikatörer att engagera sig för att bemöta desinformation. Vi föreslår att expertgrupper ska samverka för att kunna bemöta desinformation ännu snabbare och effektivare. Vi uppmanar också beslutsfattare att se till att påståenden faktakontrolleras så att eventuella särintressen, ekonomiska eller ideologiska, kan identifieras.

Ulrika Hurtig

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin