Shirin Ahlbäck Öberg räds inte obekväma sanningar

Som samhällsvetare och förvaltningsforskare har hon haft en tydlig roll i coronakommissionen.

Nyligen kom Coronakommissionen med svidande kritik kring hur Sverige har hanterat coronapandemin. Till exempel kom masstestningen igång alldeles för sent och det dröjde innan skyddsutrustning kom på plats på äldreboenden. Dessutom har kommissionen kunnat visa att smittspridningen i Sverige steg brant redan tidigt i mars 2020.

– Vi är kritiska men vi är kritiska på goda grunder. Flera av oss är verksamma forskare och vi är väldigt eniga om att se till att vi skapar ordentliga beslutsunderlag. Det liknar att driva ett stort forskningsprogram, säger Shirin Ahlbäck Öberg.

Genom Stockholms universitet har kommissionen fått tillgång till statistik från både Socialstyrelsen och SCB, och kan göra många olika typer av körningar både ur ett medicinskt och ett samhällsvetenskapligt perspektiv.

Det senaste delbetänkandet är på 800 sidor med 11 underlagsrapporter, skrivna av forskare som anlitats av kommissionen.

Är det något särskilt du är överraskad över?
– Om jag ska lyfta fram något är det dels att smittspridningen var så brant i början av mars. Dels att vi har en smittskyddslag som är ganska mjuk, jämfört med till exempel den norska. Det finns få verktyg som en regering har kunnat ta till.

Det här är ett uppdrag vid sidan av hennes jobb vid universitetet, som har tagit mycket energi och tankekraft sedan i augusti 2020 när arbetet drog i gång.

– Motorn för mig är att det här är ett av mina viktigaste samhällsuppdrag, samverkan med det omgivande samhället. Det var med viss bävan jag tackade ja men det kändes självklart just för att det var så samhällsviktigt.

Som samhällsvetare och förvaltningsforskare har hon haft en tydlig roll i kommissionen. Hela hennes forskningsfält kretsar kring relationen mellan regeringen och dess myndigheter, mellan staten och det lokala självstyret, kommuner och regioner.

– Det handlar om allt ifrån finansiering och personal till organisering. Det är sådana frågor som jag tänker på jämt, men här är det verkligen reellt. Jag har fått lära mig mycket om smittskyddets organisering och vidgat mitt perspektiv.

Att den storskaliga testningen försenades våren 2020, ”ett haveri” enligt Coronakommissionen, berodde bland annat på gnissel i relationen mellan staten och regionen. Slutbetänkandet kommer i februari 2022 och då kommer också ansvariga att pekas ut.

– Det finns flera saker som borde ha hanterats bättre. Men vad som sedan händer ligger helt utanför vår makt och jag är rätt nöjd med det.

I flera år har Shirin Ahlbäck Öberg forskat kring ”new public management”, en ledarskapsfilosofi från näringslivet som alltmer kommit att genomsyra den offentliga sektorn i Sverige.

Just nu forskar hon om hur det här ledarskapet har påverkat olika yrkesgrupper inom försvarsmakten och polisen. Finns det utrymme för ett självständigt, professionellt omdöme för dem som arbetar där?

I samarbete med forskare vid Försvarshögskolan har hon studerat hur högkvarteret organiserats över tid och sett att de utan militär bakgrund blivit mer och mer viktiga.

– Det pekar på att kunskapen om verksamheten inte ses som det viktiga utan ledarskapet.

Ett annat projekt heter ”Finns det en svensk förvaltningsmodell?” Hon startade projektet redan 2017, tillsammans med Helena Wockelberg men frågeställningen har blivit oväntat aktuell.

– Det är en fråga som jag och Helena är otroligt engagerade i, men som kanske inte har betraktats som central. Men nu, under coronapandemin, när Sverige agerat på ett annat sätt än andra länder, tror en del att det beror på den svenska förvaltningsmodellen.

Forskarna studerar hur relationen mellan regeringen och myndigheter har sett ut under 15 år, genom att läsa regleringsbrev och se hur de ändrat sin styrning. Det handlar om var gränsen går mellan regering och förvaltning och om skillnaden mellan teori och praktik.

– Det gäller att skilja på det som är formellt föreskrivet och det som faktiskt sker, konstaterar Shirin Ahlbäck Öberg som räknar med att avsluta projektet innan året är slut.

Snart installeras hon som professor efter många år vid Uppsala universitet. Hon blev doktorand i statsvetenskap vid Uppsala universitet 1991 och på den vägen är det. Det märks att hon trivs i sitt arbetsrum i Atterbomska huset vid Skytteanum i centrala Uppsala. Gårdshuset från 1782 är ombonat med lågt i tak och har vackra tidstypiska tapeter.

Att valet föll på statsvetenskap var egentligen ganska givet.

– Jag gick naturvetenskaplig linje på gymnasiet men det var samhällsvetenskap jag tyckte var kul och hade lätt för. Efter gymnasiet åkte jag till USA som volontär och arbetade med funktionsnedsatta barn. Där insåg jag att det har stor betydelse hur man organiserar samhället.

Statsvetenskap var hennes första ämne vid universitetet. Men det har inte varit en klar och tydlig linje mot professuren. Hon har bland annat hunnit med arbete i riksdagen vid sidan av doktorandstudierna.

– Jag har hela tiden varit noga med att det jag väljer att göra ska kännas bra och ge en bra magkänsla och så har det varit.

Det har lett till att hon har varvat forskning och undervisning med styrelseuppdrag och ledningsuppdrag inom Uppsala universitetet.

– Under sex år satt jag i fakultetsledningen, vilket gjorde att jag slog ned på takten i forskningen. Jag har tyckt att det varit intressant och lärt mig mer om styrning av universitet och högskolor.

Uppdraget i Coronakommissionen har också passat henne bra, eftersom det handlar om att ta fram kunskap och presentera den för makthavarna.

– ”Speaking truth to power”, det är vårt uppdrag. Jag är inte så orolig för det, för det är så vi är uppfostrade inom forskningen. Vi kommer fram till även ovälkomna saker men det lägger vi fram och försvarar tills annan data dyker upp som motsäger det, säger Shirin Ahlbäck Öberg.