Högtidligt och populärvetenskapligt då Farmaceutiska fakulteten installerar sina nya professorer

Andrew C Hooker, en av sju nya professorer vid Farmaceutiska fakulteten

I december 1625 genomförde Uppsala universitet sin första dokumenterade professorsinstallation. Då eskorterade universitetets rektor varje ny professor till en kateder där denne gav sin föreläsning, men i takt med lärosätets tillväxt ökar även antalet nya professorer. I år, knappt fyra sekler senare, sträcker sig högtidligheterna över en vecka, och tisdag 16 november är det dags för Farmaceutiska fakultetens nya professorer att ge en introduktion till sin forskning.

– Att vår relativt lilla fakultet installerar sju nya professorer ser jag som mycket positivt. Att de alla bedriver forskning inom högst relevanta områden tillför även viktiga spetskompetenser till vår redan omfattande vetenskapliga bredd, konstaterar Mathias Hallberg, dekan vid Farmaceutiska fakulteten.

Först i podiet är Christel Bergström, professor i molekylär galenisk farmaci, som inleder sin föreläsning med att besvara den fråga hon oftast möter: Vad är egentligen galenik? Femton minuter senare har åhörarna på plats i universitetshuset och online fått en snabbkurs i utmaningar och framsteg i utveckling av läkemedel som hittar sitt mål i kroppen och dessutom uppnår avsedd effekt.

– Vi är också engagerade i att utveckla 3D-skrivare som snabbt och enkelt producerar läkemedel, även så kallade poly-pills som kombinerar flera aktiva substanser i samma tablett. Inom kort placerar vi en 3D-skrivare på Akademiska sjukhuset, och med nuvarande utveckling är det fullt möjligt att vi inom tio år kan placera komprimerade apparater i de enskilda vårdtagarnas hem, berättar Christel Bergström.

Andrew C Hooker, ny professor i farmakometri, berättar om den potential som ryms i att beräkna optimala läkemedelsdoser med hjälp av matematiska modeller. Idag beräknas kostnaden för att utveckla ett nytt läkemedel till 20 miljarder. Att då endast knappt sju procent av alla kandidater når hela vägen till klinisk behandling – liksom att flera bieffekter ger sig till känna just först då läkemedlet ges till patienter – innebär naturligtvis en problematisk ekonomisk ekvation. Men, konstaterar Andrew C Hooker, med en väl utvecklad studiedesign och modellbaserade val blir tröskeln avsevärt lägre, och nu upptäcker allt fler branschaktörer det stora värdet i de farmakometriska vetenskaperna.

– Installationsföreläsningarna är ett bra tillfälle att få en aktuell och lättillgänglig överblick av den forskning som pågår i grannkorridoren, säger Johan Lennartsson, ny professor i farmaceutisk cellbiologi som rubricerat sin presentation ”Ett receptorproteins liv och död”. Här sätter vi fokus på det populärvetenskapliga, vilket gör föreläsningarna värdefulla för både studenter och en nyfiken allmänhet, men också för oss forskare som till vardags ofta koncentrerar oss på våra redan befintliga nätverk.

Under förmiddagen föreläste även Ola Spjuth, professor i farmaceutisk bioinformatik, om hur artificiell intelligens och automation kan effektivisera läkemedelsutveckling. Björn Wettermark, professor i läkemedelsepidemiologi berättade om Recept på register – historier om hälsodata för en bättre läkemedelsanvändning, och Anja Sandström, professor i läkemedelskemi, redogjorde för vägen Från bräckliga peptider till läkemedelskandidater.

I samband med Uppsala universitets Professorsinstallation fredag 19 november ger Sofia Kälvemark Sporrong, professor i samhällsfarmaci, föreläsningen Blodiglar och 3D-skrivare - olika perspektiv på läkemedel i samhället. Biljetter till installationen hämtas i universitetshusets trapphall från torsdag 18 november kl. 10:00 till fredag 19 november kl. 15:00.

Farmaceutiska fakultetens nya professorer