Rasbiologiskt arkiv är tillgängligt för eftervärlden

Den som av någon anledning behöver ta del av innehållet i arkivet kan göra det i en läsesal med särskilda säkerhetskrav på universitetsbiblioteket.

Se också: Så drabbades samerna av den rasbiologiska forskningen
Idéerna bakom rasbiologin i Uppsala

Rasbiologiska institutet inrättades efter riksdagsbeslut år 1921 och startade verksamheten 1922 i Uppsala. Det var ett fristående institut, men med koppling till Uppsala universitet. När Rasbiologiska institutet lades ned och forskningsverksamheten överfördes till institutionen för medicinsk genetik år 1959, var det Uppsala universitet som fick ansvar för arkivet. Så är det än idag och sedan 1990-talet finns arkivet på universitetsbiblioteket. I biblioteket finns hundratals arkiv och annat material som måste studeras i en läsesal med särskilda säkerhetskrav. Arkivet efter Rasbiologiska institutet är ett av de mest efterfrågade. 

Delar av arkivet är typiskt för en statlig myndighet: Korrespondens, räkenskaper, protokoll, klippsamlingar, enstaka böcker och publikationer. Men det finns en del som skiljer ut sig från andra arkiv och som väckt både intresse och upprördhet: De 105 fotoalbum med bilder av olika ”folktyper”, som samlats in vid Rasbiologiska institutet. Totalt finns här över 12 000 bilder.

Monterat i 105 fotoalbum

En del av bilderna är inskickade av privatpersoner, till exempel i samband med Rasbiologiska institutets medverkan i utställningen ”Svea rike” som visades på Stockholmsutställningen1930. I arkivet finns även enstaka bilder från Svenska folktypsutställningen 1919, till vilken Herman Lundborg samlade in material. Utställningen turnerade i landet och förde fram rasbiologiska idéer redan innan institutet hade inrättats. 

De bilder som institutets personal själva tagit eller är tagna av anlitade fotografer är monterade i 105 fotoalbum. Av dem är det drygt en tredjedel (kring 38 album), som enligt den kategorisering som institutet har gjort, kan röra samer. Albumen har olika titlar, till exempel: Lappar, lappblandad, finsk, valloner, sjuksköterskor, tvillingar, trillingar och Tvångsarbetsanstalten i Landskrona. Det finns ett album om romer, ett om judar och några album om svenskar.

Inventera den svenska befolkningen

Fotograferandet var en del av arbetsmetoderna vid Rasbiologiska institutet. De fick i uppdrag från regeringen att inventera den svenska befolkningen och popularisera den rasbiologiska vetenskapen med presentationer och föreläsningar. De skulle också skapa nätverk med forskare utomlands, bland annat i Tyskland. Dessutom skulle de hålla tio föreläsningar per år vid universitetet.

Syftet med rasbiologin var att på vetenskaplig väg undvika rasblandning, som man ansåg ledde till ”degeneration”. På så vis skulle den svenska folkhälsan förbättras. Den första föreståndaren vid Rasbiologiska institutet hette Herman Lundborg och det är från hans tid 1921–1935) som fotoalbumen kommit till. Med Gunnar Dahlberg (som var föreståndare år 1935–1956) bröts den hårda rasbiologiska linjen. Dahlberg var antirasistisk, antinazistisk och mer teoretiskt orienterad än Lundborg.

Hålls ordnat och tillgängligt

Uppsala universitetsbibliotek har under de år arkivet befunnit sig på Carolina sett till att det hålls ordnat och tillgängligt för dem som vill ta del av materialet (vilket regleras av tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen samt arkivlagen). Det betyder att den som av någon anledning behöver ta del av innehållet i arkivet har rätt att göra det.

Institutet var en statlig myndighet och de handlingar som har upprättats av eller inkommit till institutet omfattas av offentlighetsprincipen. Det finns inga förbehåll när det gäller tillgången till arkivet och dess innehåll är därmed allmänna handlingar. Om universitet hindrar någon från att ta del av arkivet kan detta överklagas och bli ett rättsfall.

– Hanteringen av arkivet är komplicerad. Det finns många åsikter om framförallt det fotografiska materialet, både för och emot. Det händer att inlägg i sociala medier och andra kommentarer om materialet och hanteringen inte stämmer. För oss som ska tillhandahålla arkivet är det dock mycket viktigt att alla frågor besvaras, och att besökare bemöts på ett korrekt och ansvarsfullt sätt. Men ytterst är det lagar och förordningar som styr hanteringen av arkivet, säger Åsa Henningsson, biträdande avdelningschef vid Avdelningen för specialsamlingar på universitetsbiblioteket.