Massflykt kräver många hälsoinsatser
Vilka hälsoinsatser behöver göras för dem som flyr från kriget i Ukraina? Det finns en hel del att göra, menar Soorej Jose Puthoopparambil, forskare och lektor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa. Allt ifrån vaccinationer mot covid-19 till skolgång och stöd till föräldrar och personal så att de i sin tur kan stödja.
Soorej Jose Puthoopparambil leder ett nytt WHO-center kring migranter och hälsa, som invigs i maj. Vid bedömningen av vilka hälsoinsatser som behövs är det viktigt att tänka på var migranterna kommer ifrån, hur situationen var före kriget och hur de tog sig till Sverige eller ett annat land, menar han.
– När det gäller barn och vuxna från Ukraina behöver vi tänka på vaccination mot covid-19 och andra sjukdomar eftersom det finns skillnader i vaccinationstäckning. Omkring 35 procent av befolkningen i Ukraina har fått två doser medan grannländerna Polen och Ungern ligger på omkring 60 procent eller över. Det är ju massflykt och det finns risk för smittspridning.
vid institutionen för kvinnors och barns hälsa.
Foto: Mikael Wallerstedt
Men samtidigt bör man fundera över varför vaccinationsgraden är så låg. Det handlar inte bara om logistiken utan också om sociala och kulturella faktorer samt tillit till myndigheter. Att genomföra stora obligatoriska hälsoundersökningar har inte alltid stöd i forskningen och kan få negativ effekt om människor tappar tilltro till det nya landets myndigheter.
– Bara för att man erbjuder vaccination kommer inte alla att ta emot det. Det är inte så enkelt, utan det är en balansgång. Ukraina är ett land där det finns problem med barnvaccination också, så det handlar inte bara om covid utan om andra sjukdomar också.
Svårt att planera hälsoinsatser
Ännu är det svårt att veta hur många av dem som flyr som kommer att stanna i grannländer som Moldavien, Rumänien, Polen, Slovakien och Ungern och hur många som kommer att söka sig vidare. Det gör det svårt att planera hälsoinsatser.
– Just nu jobbar vi på kort sikt och det varierar från land till land. Grunden är vaccination, stöd för mental hälsa, normalisering och att hjälpa barn och vuxna att bearbeta sina upplevelser på olika sätt – kanske rita, kanske sjunga, kanske samtalsstöd.
De flesta som flyr från Ukraina är kvinnor och barn, så sjukvården i mottagarländerna måste vara beredda på en ökad efterfrågan inom sexuell och reproduktiv hälsa, barns hälsa samt mental hälsa. Den kanske viktigaste insatsen för barnens hälsa är att de får gå i skolan. Många av barnens liv har förändrats över en natt. De har kanske har sett sina hem bli bombade och behövt skiljas från sina pappor.
– Skolan är jätteviktig under en sådan här kris. Det gäller att försöka skapa normalisering så långt det är möjligt. Det är inte så lätt, men skolan är något normalt för de flesta barn, så det är viktigt att ha skolgång.
Fråga vad de behöver
Han betonar att det är viktigt att stödja barn men lika viktigt att stödja föräldrar i krissituationer, så att de i sin tur kan hjälpa sina barn.
Det är många privatpersoner som har engagerat sig och erbjuder boende. Är det något särskilt de ska tänka på?
– Glöm inte internet, så att de kan hålla kontakt med familjemedlemmar som är kvar i Ukraina. Kom ihåg att de vardagliga saker som är viktiga för oss, är viktiga för dem också. Tänk på att fråga vad de vill ha, ett klassiskt problem inom humanitär hjälp är att vi ger vad vi tycker att de behöver men inte vad de behöver.
Stöd till dem som ska stödja
Privatpersoner som vill erbjuda hjälp kan ibland själva behöva stöd. Ibland vet de inte riktigt vad de ger sig in på och kanske blir mer berörda än de har trott. Det är en sak att erbjuda en bostad men en helt annan att lyssna på och stötta de nya inneboende. Alla kanske inte har kapacitet att göra det.
– Det är viktigt att lära sig mer om hur man bemöter någon i en krissituation. Vissa personer har behovet att berätta, det är en coping-mekanism, men är du rätt person att sitta och lyssna? Kommer det att hjälpa eller inte hjälpa? Det är jättebra med välvilja, men tänk på vad du kan och inte kan. Om du inte kan, gå till vårdcentralen eller ring en lokal hjälplinje.
För myndigheterna gäller det att stötta dem som arbetar med att stötta flyktingarna, nu när flera viktiga samhällsfunktioner utsätts för hård press.
– En del verksamheter som tidigare avvecklats måste nu byggas upp igen och skolan måste ta emot många nya elever. Det är viktigt att stödja vårdpersonal, lärare, kommunens personal. Det är det bästa sättet att stödja dem som kommer hit – att stödja dem som stödjer.
Annica Hulth
WHO-center för migration och hälsa
Internationell mödra- och barnhälsovård vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, har utsetts till WHO Collaborating Center för migration och hälsa – WHO collaborating centre on Migration and Health Data and evidence. Det är det första centret i Sverige och det fjärde i världen inom samma kategori.