Uppsalaforskaren om James Webb-teleskopet 2023
När tidskriften Science utsåg 2022 års främsta vetenskapliga framsteg hamnade rymdteleskopet James Webb på första plats. Även tidskriften Nature hade teleskopet högt på sin lista. Vid Uppsala universitet använder bland andra Erik Zackrisson vid institutionen för fysik och astronomi James Webb i sin forskning.
Vad tänker du om att James Webb-teleskopet utsetts till årets största vetenskapliga bedrift?
– Lite oväntat, men roligt! James Webb-teleskopet har bara samlat in data i några månader och inte hunnit leverera de riktigt stora upptäckterna ännu. Enbart att få teleskopet på plats i sin omloppsbana kring solen har förstås varit en oerhörd prestation. Teleskopet är för stort för att skjutas upp i utfällt skick och fick vika ut sin stora spegel och sin solsköld ute i rymden, vilket aldrig har gjorts tidigare. Lyckligtvis gick denna rymd-origami vägen och teleskopet har till och med visat sig kunna ta djupare bilder av rymden än förväntat. Eftersom det också gick åt mindre bränsle än beräknat vid uppskjutningen har vi nu mer än 10 år av upptäckter om universum framför oss, istället för de 5-10 år som man räknat med.
Hur kommer ni att använda James Webb-teleskopet under 2023?
– Inom mitt fält studerar vi universums barndom genom att söka efter extremt avlägsna galaxer. Ljuset från dessa har tagit mer än 13 miljarder år på sig att nå fram, så vi ser dem så som de såg ut då universum bara var några få procent av sin nuvarande ålder. Under hösten har vi ur bilddata från James Webb-teleskopet redan vaskat fram några riktigt avlägsna galaxer, men under 2023 kommer vi att få ljusspektra också, vilket ger oss en helt annan möjlighet att förstå hur dessa tidiga galaxer är uppbyggda. Det allra mest spännande är att vi inom kort även får det första ljusspektrumet av Earendel, den mest avlägsna stjärnan som någonsin siktats. Stjärnor i universums barndom tros ha varit betydligt ljusstarkare och haft högre massor än de stjärnor som tänds idag, och nu får vi chans att undersöka om Earendel kan vara det första exemplet på en sådan urtidsstjärna.
Linda Koffmar