Intervju med Annika Nilsson: Hur skyddas den akademiska friheten?

Annika Nilsson, universitetslektor vid Juridiska institutionen och docent i offentlig rätt.

Annika Nilsson, universitetslektor vid Juridiska institutionen och docent i offentlig rätt, jobbar i dag brett med frågor som rör mänskliga rättigheter, statsskickets grund och europarätt. Hon är även föreståndare för Institutet för utbildningsrätt och undervisar juriststudenter i internationell rätt och förvaltningsrätt. 
 
– Vi har så fantastiskt duktiga studenter, det är inspirerande och en förmån att få vara med och utbilda sina framtida kollegor, berättar hon.
 
Nu har Annika beviljats medel för forskning om akademisk frihet och är en av Demokrati och högre utbildnings forskare. Hon undersöker de rättsliga processer och regelverk som finns för att skydda den akademiska friheten. Högskolelagen nämner att forskningsproblem, metoder och resultat får väljas, utvecklas och publiceras fritt. Annika vill ta reda på hur det fungerar i praktiken.
 
– Det finns ett behov av rättsvetenskaplig forskning om akademisk frihet. Det finns väldigt stark forskning om akademisk frihet från områden som ekonomi, statsvetenskap och filosofi. Men inte så mycket på den rättsvetenskapliga sidan, här finns ett hål att fylla.
 
I dag finns det krafter som försöker skrämma forskare till tystnad och på så sätt påverka forskningen. Det är ett av de största hoten mot den akademiska friheten, menar Annika. Det kan leda till att viktiga samhällsfrågor inte undersöks eftersom forskarna inte orkar hantera följderna. Det syns särskilt för forskare som hanterar omdebatterade frågor som klimat, migration och genus där hat och hot har blivit en del av vardagen.
 
– Det är klart att hat och hot påverkar forskningen. Under mina år inom akademin har jag tyvärr sett ganska många obehagliga exempel på det, berättar Annika.

Inom ramen för Demokrati och högre utbildning vill nu Annika bidra med utvecklad kunskap och förståelse för hur den akademiska friheten regleras rättsligt. Hon kommer bland annat belysa hur lagstiftare och domstolar, liksom universiteten själva, balanserar akademisk frihet mot andra intressen. I vår medverkar hon i forskningsprogrammets seminarieserie för att berätta mer om projektet.