”Det fanns inte ett Sovjet – det fanns många Sovjet”
Hallå där Li Bennich-Björkman, professor vid institutet för Rysslands- och Eurasienstudier och skytteansk professor i vältalighet och statskunskap vid Statsvetenskapliga institutionen, som skrivit boken ”Bakom och bortom järnridån. De sovjetiska åren och i Baltikum och Ukraina”. Hur kom boken till?
– Den är frukten av forskning som jag bedrivit till och från under en mycket lång tid, tjugo år eller mer. Jag började forska om Estland och Lettland, och senare kom Litauen och så småningom Ukraina med i analysen. Att jämföra dessa fyra är inte vanligt, men ger mycket. Boken bygger i stor utsträckning på intervjuer, jag har under årens lopp mött och samtalat med politiker, konstnärer, författare, partiföreträdare, ekonomer och andra i dessa fyra länder.
På vilket sätt skilde sig frigörelseprocesserna i de baltiska länderna mot den i Ukraina?
– Frigörelsen – perestrojkan som den kallades på ryska – var olika i alla fyra länderna, beroende, som jag visar i boken, på hur förutsättningarna som de bar med sig från de sovjetiska åren och tidigare skilde sig åt. Men i alla fyra länderna fanns det forna lokala kommunistpartiet med i demokratiseringen och överlevde, kan man säga, övergången till ett annat system. I Ukraina var den tendensen allra starkast och ett återuppståndet kommunistparti vann de första parlamentsvalen efter självständigheten.
Skiljde sig förhållningssättet till ledningen i Moskva mellan de här länderna under Sovjettiden?
– Ja, i hög grad. Såväl Litauen som Estland var skickliga i att försöka balansera mellan centralmakten i Moskva och de krav och önskemål som fanns inom intelligentsian och bland befolkningen i stort. Lettland hade ett mycket hårdfört och dogmatiskt parti efter 1959 och en stor utrensning av mer nationellt sinnade i partiet. Ukraina liknade Lettland i detta.
Påverkar Sovjettiden fortfarande länderna?
– Sovjettiden är en del av ländernas 1900-talshistoria, vare sig man vill det eller ej, och både i de politiska och ekonomiska eliterna finns personer kvar från den tiden, även om tiden börjar löpa ut. Relationerna till Ryssland är förstås färgade av vad som utspelade sig under dessa årtionden, deportationer, utrensningar, en stor framkallad svältkatastrof i Ukraina, förföljelser av oliktänkande och kulturbärare. Bland mycket annat.
Kom du under arbetet med boken fram till något som förvånat dig?
– Ja, i högsta grad. De lokala kommunistpartierna var mycket viktigare än jag hade trott, och hur relationen mellan dessa och intelligentsian i de olika länderna spelade stor roll att forma en unik politisk kultur eller politisk praktik. Det fanns inte ett Sovjet, det fanns många Sovjet.
Åsa Malmberg