Nya hedersdoktorer med fokus på kommunikation

24 nya hedersdoktorer vid Uppsala universitet installerades vid doktorspromotionen i universitetsaulan den 27 januari.

Nyligen välkomnades 24 nya hedersdoktorer vid Uppsala universitet vid doktorspromotionen i universitetsaulan. Tre av dem har på olika sätt arbetat med forskningskommunikation: Ulrika Björkstén, vetenskapsjournalist på Sveriges Radio, Alexander Masters, journalist och författare, samt Agnes Wold som är professor vid Göteborgs universitet och väldigt aktiv på twitter.

Ett par dagar före doktorspromotionen hölls ett seminarium om hur forskare kan använda sociala medier i Humanistiska teatern, Engelska parken. Huvudnamnet var Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet. Hon har länge varit aktiv i medierna och debatterar ofta vanliga hälsomyter. Under covidpandemin nådde hon ut till en stor publik via twitter.
– Jag började med twitter för tio år sedan och tycker att den typen av interaktion är rolig. Det var inte meningen att använda twitter för att sprida kunskap, men folk började ställa frågor.

Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet, är ny hedersdoktor vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Foto: Mikael Wallerstedt

Hon gillar verkligen att undervisa, och kanske är det drivkraften bakom hennes twittrande. I början av pandemin startade hon en kurs i smittskydd och smittspårning och det var därför hon kom att börja twittra om smittskyddsfrågor och om pandemin.
– För mig är det avkoppling, jag gör det på min fritid och har aldrig haft intentionen att jobba med folkbildning. När folk ställer frågor så svarar jag.

Kommunicera forskning

Just hennes insatser för att kommunicera forskning till allmänheten ligger till grund för att hon utsetts till hedersdoktor vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Hon är glad att det blev just i Uppsala där hon är uppväxt.
– Jag bodde i Uppsala tills jag var 15 år. 1970 flyttade familjen till Göteborg där jag bott sedan dess. Än idag har jag släktingar häruppe och min syster bor här.
Vad betyder det för dig att bli hedersdoktor?
– Det är jätteroligt. Jag blev väldigt överraskad! Särskilt roligt att det blev vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Jag har en fil kand i kemi, biologi och immunologi och har alltid varit en labbmänniska.

Webbkampanjen för cancerstudie

Alexander Masters, författare och frilansjournalist bosatt i Storbritannien, är ny hedersdoktor vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci. Han uppmärksammas för sitt engagerade journalistiska arbete för att få till stånd en unik klinisk prövning för svårt cancersjuka patienter vid Akademiska sjukhuset.
– Jag arbetar med två fantastiska patientföreträdare, kommunikationskonsulten Dominic Nutt och Liz Scarff, som arbetar professionellt med webbkampanjer. Genom vår värld av kreativt skrivande och journalistik så hjälpte vi till att få in de medel som saknades för att genomföra en klinisk utvärdering av en lovande cancerprodukt som hade tagits fram vid Uppsala universitet, säger Alexander Masters.

Alexander Masters, författare och frilansjournalist bosatt i Storbritannien, är ny hedersdoktor vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci. Foto: Mikael Wallerstedt

Tillsammans löste de ett problem som potentiellt hindrade arbetet för att rädda liv.
– Trots att vi inte visste något om akademiska metoder, seder eller bruk lyckades vi med vår kampanj och vårt påverkansarbete för cancerforskningen.
Hur ser din relation till Uppsala universitet ut i dag?
– Den är härlig! Jag dricker mitt morgonkaffe ur en mugg från Uppsala universitet och läser Uppsala universitets magasin under frukosten. Sen vänder jag mig till min oändligt tålmodiga vän Magnus Essand, professor i genterapi vid Uppsala universitet, när jag behöver råd om något nytt som vi försöker jobba med till förmån för patienter.

Återkommer hela tiden till finansiering

Alexander Masters har fortsatt att engagera sig i cancerforskning och arbetar fortfarande för att hjälpa patienter och patientföreträdare. Framförallt försöker han hitta idéer för att lösa djupgående problem med försummade kliniska prövningar.
– I mitt fall återkommer jag hela tiden till finansiering, och det var så mitt intresse för Uppsala universitet började. Just nu arbetar vi tillsammans med forskare vid universiteten i Oxford och Warwick för att finansiera en masstudie om åldrandets samsjuklighet, där cancer naturligtvis ingår.

Tillbaka till Engelska parken

Sveriges radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén tillbringade en del av sin doktorandtid vid institutionen för fysikalisk kemi som då låg i Engelska parken. Nu installeras hon som hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten.
Vad betyder den här titeln för dig?
– Det betyder jättemycket. Jag är särskilt glad och ärad att det är vid historisk-filosofiska fakulteten eftersom jag själv är naturvetare i botten men alltid har jobbat på att sätta in naturvetenskapen i ett samhällsvetenskapligt och humanistiskt sammanhang.

Sveriges radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén installerades nyligen som hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten. Foto: Mikael Wallerstedt

När hon var doktorand i Schweiz hos Grätzel så tillbringade hon några månader vid institutionen för fysikalisk kemi i Uppsala. Anders Hagfeldt, Uppsala universitets nuvarande rektor, var då doktorand vid samma institution.
– Anders och jag satt nere i källaren vid Engelska parken och tillverkade de första Grätzelsolcellerna i Uppsala. Jag hade väldigt kul under de här månaderna och det är också roligt att det var begynnelsen till något som sedan blivit väldigt stort i Uppsala.

Ställer samma kritiska frågor

Ulrika Björkstén har jobbat med att förmedla forskning och vetenskap i många år och tycker att synen på vetenskapsjournalistik har förändrats.
– Det kan finnas en förlegad syn på förmedling och vetenskapsjournalistik som någonting enkelriktat, att det handlar om att föra ut färdig kunskap. Jag ser att vetenskapsjournalistens roll är att ställa samma kritiska frågor som journalister alltid ska ställa. Man ska ställa allmänhetens frågor utifrån den kunskapsgrund man själv har. Det är viktigt att vara en aktiv kanal i dialogen mellan samhälle och vetenskap, säger Ulrika Björksten.
– Den här synen på vetenskapsjournalistens roll har blivit tydligare och mer väletablerad i takt med att våra samhällsutmaningar behöver få vetenskapliga svar. Jag har fått vara med under en period där vetenskapsjournalistiken utvecklats från någonting som har setts som traditionell populärvetenskap till att bli ett aktivt journalistiskt fält.

Annica Hulth, Cecilia Yates, Sandra Gunnarsson

24 nya hedersdoktorer


Vid doktorspromotionen 27 januari installerades också de nya hedersdoktorerna. I år är det 24 personer som utnämnts till hedersdoktorer efter att ha gjort framstående vetenskapliga insatser eller på annat sätt främjat forskningen vid universitetet.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin