Artificiell intelligens, människan och juridiken
Vad händer när juridiken inte går jämna steg med tekniken? Hur ska ansvar utkrävas när det inte längre är en människa som ligger bakom besluten? Juridiska institutionen är med när dessa frågor och andra behandlas under en kortfilmsvisning följt av forskarsamtal och dialog den 13 mars.
Vid en visning av kortfilmen GUILTY NOT GUILTY på Filmhuset i Stockholm den 13 mars behandlas problematiken och de etiska och filosofiska aspekterna kring ”deep fakes” och andra exempel på kreativ Artificiell Intelligens (AI). Hur ska vi agera när vårt rättssystem släpar efter den tekniska utvecklingen, särskilt när det gäller AI?
Katja de Vries, biträdande universitetslektor i offentlig rätt vid Juridiska institutionen, forskar kring rätt och AI med fokus på just deep fakes, och är en av dem som deltar i filmvisningen med efterföljande samtal.
Maria Cicilaki
Mer om:
Filmvisningen av GUILTY NOT GUILTY
Begreppet AI (ur Wikipedia): Förmågan hos datorprogram och robotar att efterlikna människors och andra djurs naturliga intelligens, främst kognitiva funktioner såsom förmåga att lära sig saker av tidigare erfarenheter, förstå naturligt språk, lösa problem, planera en sekvens av handlingar och att generalisera.
Begreppet deep fakes: Begreppet avser avancerad AI-teknik där flera lager av maskininlärda algoritmer används för att manipulera ansikten eller röster i video och foto så att de framstår som verkliga.