”Man kräks, sen hostar man, sen mår man bra eller dör”

Teckningen är gjord av en femåring från Uppsala.

Detaljrika bilder av sjukdom, död och uteblivna aktiviteter. Det är vanliga motiv på barnteckningar under covid-19-pandemin. En ny studie från Uppsala universitet, där forskarna har studerat 91 teckningar gjorda av barn mellan fyra och sex år, visar att pandemin påverkade barnen mycket och att de hade mycket kunskaper om sjukdomen.

Det hör inte till vanligheterna att man har med barnteckningar i en vetenskaplig artikel. Men i den nya studien, publicerad i tidskriften Acta Paedriatica är forskningen helt baserad på teckningar om pandemin. Forskarna samlade in alla teckningar, gjorda av barn i 4-6-årsåldern, som lämnats till Svensk Barnbildsarkiv mellan april 2020 och februari 2021.

– Det var en väldigt rolig studie att genomföra. Jag var faktiskt ganska osäker på om en medicinsk tidskrift skulle publicera artikeln, men det gjorde de, med barnteckningar och allt, säger Anna Sarkadi, professor i socialmedicin och ansvarig för studien.

Teckning av två barn som slåss mot covidvirus

Teckning av ett femårigt barn från Eskilstuna. Barnet beskrev teckningen: ”Corona. Två barn slåss mot corona.” Foto: Svenskt barnbildarkiv

Snor och coronavirus som monster

Med en analysmetod där barns egna förklaringar till bilden kombinerades med en visuell analys av teckningarna, kan forskarna visa att även yngre barn påverkades påtagligt av pandemin. De tecknade detaljrika bilder av sjukdom och död och uteblivna aktiviteter. Rädsla och oro samt saknad av mor- och farföräldrar var vanliga teman. En del barn beskrev coronaviruset som ett monster, andra hur man kunde skydda sig. En teckning föreställde två barn som fäktandes bekämpade ett jättevirus.

– Det fanns mycket snor på teckningarna. På en bild skrev ett barn: ”Man kräks, sen hostar man, sen mår man bra eller dör”, med väldigt tydliga illustrationer, säger Maria Thell, doktorand i forskargruppen Chap och en av författarna bakom studien.

teckning av barn som kräks

Sexårigt barn från Bromölla: ”Coronaviruset. Man kräks, sen hostar, sen mår man bra eller dör.” Foto: Svenskt barnbildarkiv

Hög kunnighet om covid

Barnen hade också en hög grad av hälsolitteracitet kopplad till covid-19, det vill säga kunskap om virusets egenskaper, hur det sprids och vilka symtom som sjukdomen kunde ge. Projektet var ett led i att undersöka barns röster i det offentliga rummet under pandemin.

– Som forskare med bakgrund i barn- och ungdomsvetenskap vill jag gärna jobba vidare med den här metoden, säger Maria Thell.

Forskargruppen kommer att fortsätta forskningen på uppdrag av Folkhälsomyndigheten att analysera teckningar gjorda av 7-11-åringar under och strax efter pandemin.

Sandra Gunnarsson

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin