1,2 miljoner till blodprovsstudie om förmaksflimmer

”Blodproverna bär på mycket information som vi ännu inte känner till”, säger Ziad Hijazi som ska upprätta en biobank med blodprov för att kunna ge bättre behandling mot förmaksflimmer.

Kan ett blodprov vägleda vilken behandling som lämpar sig bäst för patienter med förmaksflimmer? Det tror Ziad Hijazi, docent och överläkare i kardiologi, som ska analysera blodprover från patienter som genomgår ett ingrepp för att bli av med flimret.

Förmaksflimmer är en av våra folksjukdomar och drabbar runt tre procent av befolkningen. Tillståndet leder till ökad risk för stroke och död, samt i många fall försämrad livskvalitet. Patienter som drabbas behandlas ofta i första hand med läkemedel.

I de fall medicinerna inte ger tillräcklig hjälp rekommenderas ofta en förmaksflimmerablation, ett ingrepp som hindrar de elektriska signalerna som startar flimret att sprida sig.

− Det är en viktig behandling som kan förbättra patienternas livskvalitet. Men precis som med alla ingrepp måste fördelarna vägas mot nackdelarna. En del patienter, runt 25 procent, får flimret tillbaka, säger Ziad Hijazi, docent vid Uppsala universitet och överläkare i kardiologi vid Akademiska sjukhuset.

Ska studera återfallsrisk genom blodprover

Han har nu fått 1,2 miljoner från Hjärt-lungfonden för att upprätta en biobank med blodprover från patienter som genomgår en förmaksflimmerablation. Projektet görs tillsammans med kollegor vid Akademiska sjukhuset och vid universitetssjukhusen i Linköping och Örebro. Förhoppningen är att identifiera proteiner i blodet som kan förutsäga vilka patienter som kommer svara bra på behandlingen samt vilka som bör behandlas på annat sätt.

Om studien lyckas, är tanken att alla patienter som står inför en eventuell ablation ska få lämna ett blodprov.

− Blodprovet kan då vägleda patient och läkare angående risken för återfall och hur hög chansen är att lyckas. Alla kan ha nytta av det. Patienter som anses ha små förutsättningar att svara bra på ablationen slipper genomgå ett ingrepp och inom sjukvården kan man då lägga resurserna på de som har bäst chans att svara bra på den här behandlingen.

Sandra Gunnarsson

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin