Prisas för populärvetenskaplig mumiebok
Sofia Häggman disputerade vid Uppsala universitet och är nu intendent på Medelhavsmuseet. Foto: Mikael Wallerstedt
Hon inspirerades av allmänhetens fascination för mumier och bestämde sig för att skriva en bok. På 300 sidor går hon igenom allt från deras ursprung till varför de kom att bli en vanlig ingrediens i både medicin och populärkultur. Nu får Sofia Häggman får årets Disapris för boken, ”Mumier. Fakta, forskning, fiktion”.
I drygt 20 års tid har Disapriset delats ut för att främja populärvetenskapligt författande. Årets pristagare är egyptologen Sofia Häggman som skrivit boken Mumier. Fakta, forskning, fiktion.
– Det känns roligt och jag ser priset som en uppmuntran till att fortsätta skriva populärvetenskapligt. Jag ser mig som en traditionell folkbildare och därför känns det extra speciellt att jag får det här priset när jag försökt förmedla något som jag själv tycker är så intressant.
Sofia Häggman jobbar som intendent på Medelhavsmuseet och det var där hon fick idén till boken efter att ha sett besökarnas fascination för mumierna. Hon såg att det fanns ett behov av att få veta mer och fann att det inte fanns så mycket skrivet på svenska.
Bild: Conny Lindström, Natur &kultur
Resultatet blev en 300 sidor lång bok som täcker nästan allt mumierelaterat − från deras ursprung till hur de kom att bli en vanlig ingrediens i både populärkultur och medicin. För det var faktiskt så att nermalda mumier var en vanlig beståndsdel i mediciner som såldes på apotek i Europa fram till 1800-talet.
− Européernas första kontakt med mumier var i formen av medicin. Det berodde på att det skedde en felöversättning av ’mumia’ i arabiska medicinska texter. Egentligen betyder det bitumen, som är ett mineral.
I boken tar hon också upp det faktum att mumier fortfarande är ett vanligt inslag på många museer och att vi tycks se på det med ganska så blida ögon.
− Vi ställer sällan ut andra mänskliga kvarlevor idag men mumier fungerar ofta som dragplåster på museer. Det beror dels på ett kolonialt arv som egyptologin dras med och dels på den roll de haft i populärkulturen. Men också på att man i Egypten inte ställt samma krav på repatriering som man till exempel gjort i Australien och Sapmi.
Disapriset delas ut på Carolina Rediviva 9/9 kl. 15.30 i samband med kulturnatten. Då kommer Sofia Häggman passa på att bjuda på en öppen föreläsning och berätta mer om mumiernas funktion i det egyptiska samhället, mumiemedicin och om vad vår fascination för de balsamerade människorna egentligen kan berätta om vår kultur.
Sandra Gunnarsson
Disapriset
Juryns motivering lyder:
"Disa-priset 2023 tilldelas egyptologen Sofia Häggman för hennes populärvetenskapliga insatser, inte minst den medryckande och kunskapsrika boken ”Mumier. Fakta, forskning, fiktion” (2022). Som disputerad i Uppsala och nu intendent på Medelhavsmuseet i Stockholm har Sofia Häggman spridit insikter på fält som engagerar många. I Mumier lyckas hon med rakt tilltal och väl valt bildmaterial förmedla både vetandets entusiasm och vetenskaplig perspektivrikedom."
Om Disapriset
Disapriset instiftades av Uppsala universitet och Studentbokhandeln i Uppsala för att främja populärvetenskapligt författande och delades ut för första gången 2001. Prissumman är på 50 000 kronor. Priset är uppkallat efter en fornnordisk mytologisk kvinnogestalt, Disa, vars klokhet gjorde henne till drottning. Enligt statuterna ska Disapristagaren företrädesvis ha anknytning till Uppsala. Pristagaren utses av en jury med sju medlemmar, där föregående års vinnare ingår.