Svårt att veta hur många civila som dött i Ukraina

I februari nästa år har det gått två år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Dagligen rapporteras det i svenska nyhetsmedier om vad som händer i kriget och kanske är det berättelserna från civilbefolkningen vi minns.

– Civilbefolkningen i Ukraina är hårt drabbade, det är många civila som drabbas av våldet direkt: som dör och skadas. Sen har vi även sekundära effekter där det är svårt att få tag på till exempel mat och medicin på grund av en förstörd infra struktur, berättar Lisa Hultman, professor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning som forskar om hur civilbefolkningen drabbas av krig.

Det är framför allt när det är stridigheter kring territorier eller städer som de effekterna blir starkare och civilbefolkningen drabbas hårdast.

Dödssiffrorna varierar stort

Det är väldigt svårt att få tag i säkra siffror på hur många som dött eller skadats hittills i kriget.

– Det skiljer sig åt väldigt mycket beroende på vad man tittar på för siffror, vilket är ett tecken på att det är svårt att få tag på säkra siffror. Det här gäller framför allt områden där det pågår stridigheter eller där Ryssland kontrollerar territorier, säger Lisa Hultman.

FN:s officiella siffror från krigets början fram till juni 2023 då har man identifierat 9000 civila dödsoffer medan UCDP, Uppsala Conflict Data Program, som finns på Uppsala Universitet uppskattar dödsiffran till 22 200 civila offer. Anledningen till att det kan skilja sig åt är för att man använder sig av olika metoder för att verifiera siffrorna och hur man samlar in informationen.

– I efterhand när man får tillträde till områden kan man använda till exempel vittnesmål och gravar för att få säkrare siffror. Men helt säkra på hur många som dött i kriget kommer vi kanske aldrig bli, säger Lisa Hultman.

Vad händer när kriget är över?

Forskare vid UCDP, Uppsala Conflict Data Program, menar att just i det här kriget är det lättare att få fram uppgifter om civila dödsoffer än militära. Där har parterna starka incitament att dölja sina egna förluster.

– Där ser vi från båda parter att de inte erkänner egna förluster utan bara pumpar ut information om hur många de dödat från motståndaren. Det är inte bara svårt att få information utan det är också att informationen som kommer inte är pålitlig, berättar Lisa Hultman.

Så vad händer när kriget är över, är det viktigt att Ryssland ställs till svars för kriget och är det ens möjligt?

– Det är jätteviktigt, men det kommer att bli en svår process. Ryssland har brutit mot flera lagar, dels genom att överhuvudtaget invadera Ukraina men också genom övergrepp mot civilbefolkningen och belägring av städer, säger Lisa Hultman.

Det finns idag ett utlämningskrav för Rysslands president Vladimir Putin utfärdat av internationella brottsmålsdomstolen i Haag, men Ryssland kommer själva inte att lämna ut honom och besöker han andra länder är det upp till dem om han blir utlämnad eller inte.

– Det finns andra vägar att gå än internationella brottsmålsdomstolen, till exempel genom en särskild tribunal, men det krävs att parter samarbetar, säger Lisa Hultman.

Omvärldens fördömande spelar stor roll

Hur en civilbefolkning drabbas av krig och konflikt kan skilja sig mycket åt beroende på hur konflikten ser ut. I vissa konflikter ser man mycket direkt våld, där det primära målet är just civila i massakrer eller attacker och sen finns det indirekt våld, oavsiktliga döda, där civila dör i militära attacker.

– I Ukraina ser vi idag mest indirekt våld. Civila förluster påverkas också mycket hur krigföringen ser ut i övrigt, till exempel om man bryr sig om vad omvärlden tycker. Ukraina är till exempel väldigt starkt beroende av omvärldens stöd och det påverkar deras krigföring, berättar Lisa Hultman.

Civilbefolkningen drabbas också på andra sätt än genom dödsoffer, många blir till exempel skadade vilket sätter stor press på sjukvården i landet. När infrastruktur förstörs kapas också tillgången på mat, vatten och mediciner vilket såklart leder till stora konsekvenser för befolkningen.

– Trauma och de psykologiska effekterna är såklart också jättestarka. I vissa krig som pågår länge så kan man prata om hela generationer som blivit påverkade och förlorat sin barndom och chans till utbildning, säger Lisa Hultman.

Säkerhetsrådet kan inte göra något

Det är FN:s säkerthetsråd som är den utomstående makten att hantera krig och säkerhet. Ryssland sitter med i säkerhetsrådet och har vetorätt så när det gäller kriget i Ukraina kan säkerhetsrådet inte göra någonting.

– Det kan inte komma några fördömanden, sanktioner eller militära operationer från FN. Så det är en svår väg att gå fram. Sedan har FN många andra organ, som till exempel UNHCR, som kan spela en viktig roll, berättar Lisa Hultman.

Det finns även andra internationella aktörer som spelar stor roll för civilbefolkningen under ett krig, till exempel Röda korset och Läkare utan gränser.

– Där kan man ofta samtala med de stridande parterna om att den typer av organisationer får komma in och göra sitt jobb, säger Lisa Hultman.

Agnes Loman