Akademisk frihet lyfts i budgetunderlag till regeringen

studenter på väg in i universitetshuset

Särskild uppmärksamhet kommer att fästas vid utvecklingen inom utbildningen under kommande år. Foto: Mikael Wallerstedt

Stärk den akademiska friheten på alla nivåer, höj ersättningsbeloppen för högre utbildning och styr forskningsmedel mot excellent forskning. Det är några budskap i Uppsala universitets budgetunderlag till regeringen, som konsistoriet (universitetets styrelse) fattat beslut om.

Efter beslut av konsistoriets den 20 februari har Uppsala universitet lämnat in ett budgetunderlag för åren 2025–2027. Därutöver ger de förslag till regeringen inom ett antal angelägna frågor.

Budgetunderlaget visar på ett kärvare ekonomiskt läge under de närmaste åren. För 2023 redovisar universitetet ett verksamhetsutfall på minus 141 miljoner kronor, vilket är ett större underskott än de minus 100 miljoner kronor som universitetet hade räknat med. Skillnaden beror i huvudsak på att driftskostnaderna blev högre än beräknat.

Årets underskott kan hanteras i rådande planer, men inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå börjar situationen bli ansträngd inom flera delar av universitet. Särskild uppmärksamhet kommer att fästas vid utvecklingen inom utbildningen under kommande år, enligt Uppsala universitets budgetunderlag.

Stärk den akademiska friheten

För att ge universitetet de bästa förutsättningar för att bedriva verksamheten med högsta kvalitet och relevans ger Uppsala universitet en rad förslag till regeringen.

Ett förslag är att stärka den akademiska friheten på alla nivåer, som en av förutsättningarna för ett öppet och demokratiskt samhälle. En ökad institutionell autonomi och handlingsfrihet behövs för att lärosätena ska kunna agera och fatta kloka beslut, samt skapa sammanhållna kunskapsmiljöer. Relationen mellan regering och lärosäten bör präglas av en tillitsbaserad styrning och uppföljningen i kontrollerande syfte bör minska.

Höj ersättningsbeloppen till högre utbildning

Inom utbildningsområdet föreslås att ersättningsbeloppen för högre utbildning ska stärkas. På senare tid har ersättningsbeloppen urholkats med krav på effektivisering, vilket leder till mindre lärartid för studenter och lägre kvalitet. Uppsala universitet vill också utöka utbildningsuppdraget inom utbildningar som efterfrågas av både studenter och arbetsmarknad.

Inom forskningen vill Uppsala universitet att en större andel av statliga forskningsmedel bör fördelas direkt till lärosätena som fria basanslag utifrån kvalitets- och prestationsbaserade indikatorer. Genom att ge lärosätena utrymme för strategisk förnyelse ges de bästa förutsättningarna för excellent forskning med hög internationell kvalitet och som leder till innovation och en hållbar samhällsutveckling.

Nationell strategi för forskningsinfrastruktur

Ur ett internationellt perspektiv lyfter universitetet fram samarbetet inom EU och dess betydelse för svensk utbildning, forskning och innovation. Inför kommande års omförhandlingar av EU:s långsiktiga finansieringsram bör Sverige värna de instrument inom EU som skapar mest värde för svenska forskare samt driva linjen att det är forskningen med högsta kvalitet som ska prioriteras.

När det gäller forskningsinfrastruktur efterfrågas en nationell strategi som tydliggör ansvarsfördelning, prioriteringar och långsiktig finansiering av forskningsinfrastruktur. Det behövs för att ge Sverige som kunskapsnation goda möjligheter att kraftsamla resurser för att möta framtidens samhällsutmaningar, konstaterar Uppsala universitet i budgetunderlaget.

Annica Hulth

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin