Satsning på forskning inom komplexa samhällsutmaningar

Uppsala Institute for Sustainable Transformations är en del i rektors satsning Uppsala universitets framtidsinstitut (UUniFI).  UUniFI är en universitetsgemensam forskningssatsning som syftar till att med hjälp av forskningsbredden vid Uppsala universitet ge förutsättningar för forskning inom komplexa samhällsutmaningar.

I korthet skulle man kunna beskriva Uppsala Institute for Sustainable Transformations som en plattform för tvär-, mång- och transdisciplinär forskning och samverkan med fokus på målkonflikter kopplade till hållbar utveckling.

Vägar för att möta samhällsutmaningar

– Vi ska bygga upp en forsknings- och samverkansmiljö för att bidra till att ta fram vägar till en hållbar utveckling.  Det uppstår ofta olika  typer av målkonflikter i de  stora samhällsutmaningarna och det är de delarna vi ska beforska och bidra till förståelsen av, säger Mats Målqvist.

Det kan vara svårt att använda forskningsresultat för att styra samhället i en hållbar riktning eftersom olika resultat och intressen står mot varandra i olika typer av målkonflikter. I samhällsutvecklingen har olika intressen alltid ställts mot varandra men problemet med målkonflikterna har blivit fler och tydligare i och med behovet av en hållbar utveckling.

Wicked problems

I det här sammanhanget används ordet målkonflikt för att beskriva fenomenet med mer eller mindre olösliga konflikter mellan olika intressen

– Det finns egentligen inget riktigt bra svenskt uttryck. På engelska kallas det "wicked problem". Vi har använt uttrycket målkonflikt men man skulle också kunna prata om predikament, att välja mellan pest eller kolera.

Perspektiv på komplexitet

– Lärosätena har ett uppdrag att bidra till förståelsen för komplexiteten i samhällsutmaningarna, hur en sak eller beslut påverkar en annan. Uppsala Institute for Sustainable Transformations ska ha fokus på målkonflikter, lyfta in komplexiteten och ge perspektiv på utmaningarna. Genom institutets verksamhet ska samhällsaktörer och beslutsfattare, till exempel politiker, få en ökad förståelse för komplexiteten i samhällsutmaningarna.

För att navigera samhällsutmaningar krävs ofta kunskap och insikter från olika forskningsdiscipliner och värderingar. Genom att skapa arenor där kompetens från olika håll kan mötas och diskutera samhällsutmaningarna och förstå de olika ingående problemen kan de mest önskvärda tänkbara handlingsvägarna bli tydligare.

– I uppbyggnaden är det jätteviktigt att vi skapar en miljö som olika intressenter, till exempel vetenskapsområden och fakulteter, inom universitetet ser värdet av och vill vara med och bidra till.

Attrahera nya forskningsmedel

På längre sikt ser Mats Målqvist att det här blir en tvärvetenskaplig forskningsmiljö som kan attrahera forskningsmedel Uppsala universitet annars inte skulle fått del av.

– När vi söker medel idag söker vi oftast i de disciplinära stuprören och vi behöver skapa en miljö varifrån man kan söka forskningsmedel för den här typen av gränsöverskridande forskning.

Labb för lärande och förändringsprocesser

När intervjun görs är det fortfarande tidigt i processen och det är mycket som återstår att besluta och få igång, till exempel pågår arbetet med att tillsätta en styrelse och skriva instruktioner. Trots det kan det förstås vara på sin plats att försöka konkretisera verksamheten.

– Jag planerar att vi ska starta ett co-creation labb som är en miljö eller arena som fokuserar på lärande och förändringsprocesser. Till exempel kan vi bjuda in forskare som får belysa sin forskning från olika håll utifrån målkonflikter. Eller så kan vi bjuda in samhällsaktörer för att träffa forskare och diskutera navigeringsförslag och förändringsprocesser för olika samhällsutmaningar. Samhällsaktörer ska kunna få hjälp med rekommendationer och slutsatser för att hantera målkonflikter.

Forskarna ska också forska på vad som händer i diskussionerna och mötena på labbet. Det blir en form av transformativt lärande som i sin tur kopplar tillbaka till verksamheten i labbet.

Stöd till forskare tidigt i karriären

Mats Målqvist diskuterar också möjligheten att utlysa biträdande universitetslektorat. 

– Biträdande universitetslektorat är meriteringstjänster med syfte för forskare tidigt i karriären att bygga upp en egen forskargrupp. Det passar mycket bra för det nystartade institutet eftersom målet är att just skapa innovativ och nyskapande forskning inom ett område som är relativt outforskat. 

Anders Berndt