Samarbete nyckeln till framgångsrikt läkarprogram i Uppsala

2019 kom beslutet från regeringen att införa ett sexårigt läkarprogram, där studenterna får legitimation direkt efter avslutad utbildning. Den främsta anledningen till detta var att anpassa de svenska utbildningarna efter internationella förhållanden, där upplägget i andra europeiska länder har sett ut så länge.

­– Den absolut största utmaningen med det sexåriga programmet är just att studenter kan börja arbeta som legitimerade läkare direkt efter examen. Det ställer mycket högre krav på den kliniska utbildningen än tidigare, säger Bertil Lindahl, som är ordförande för programkommittén för läkarprogrammet och har arbetat med utformningen sedan start.

Nya behov har krävt nytänkande

Bertil Lindahl drevs redan från början av visionen att göra om läkarprogrammet till det bättre, i och med nydaningen. Inom vården har stora förändringar skett de senaste decennierna, där inte alltid utbildningen har hängt med. Ännu snabbare kommer vården att förändras framöver, med snabbt framväxande teknik som AI.

– Om vi jämför med när jag själv utbildade mig är vi i stort sett dubbelt så många studenter på hälften så många vårdplatser – och på ett mycket mer specialiserat sjukhus som Akademiska sjukhuset. Det gör att vi har behövt tänka nytt, för att kunna säkerställa att alla studenter får lära sig på riktigt. Vi har blivit bättre på att utnyttja hela vår sjukhusregion, arbeta i simulerade miljöer och mer på mottagningar än avdelningar, berättar Bertil Lindahl.

Långa placeringar inspirerade av Trondheim

Programkommittén i Uppsala besökte tidigt Trondheim, som har haft den nya utbildningsmodellen sedan 1993. De har framgångsrikt haft längre praktikplaceringar på 4–6 veckor, där studenterna mer eller mindre arbetar som underläkare och ”en i gänget”. Dessa längre placeringar är något unikt för Uppsala universitet, där andra lärosäten inte har lagt upp det på samma sätt.

– Eftersom programmet tidigare hade fått kritik för att sakna längre praktiska placeringar, passade vi på att förändra detta med det nya programmet. Under termin 10–11 kommer studenterna därför att vara utplacerade i regionen på sin egen läkarrad (personallista), där de får praktisera i underläkarrollen. Eftersom vi vet att Trondheim har goda erfarenheter av detta, tror vi mycket på det, säger Joakim Svartheden som är projektkoordinator för implementeringen av den nya läkarutbildningen och pedagogiskt utvecklare för läkarprogrammet.

Mer än halva programmet gått – med gott betyg

Nu är studenterna inne på termin åtta i det nya systemet, och enligt kursutvärderingar är de påfallande nöjda med det nya programmet så långt. Enligt Bertil Lindahl har de flesta kurser fått lika bra eller bättre omdömen, än på det tidigare programmet. Även studieresultaten har förbättrats något i det nya systemet.

– Det har gått över all förväntan! Jag är glad över att vi har lyckats genomföra så pass stora förändringar och så här långt ser det ut som det har fallit väl ut. Många lärare har gjort stora insatser och vi har också involverat studenterna mer än tidigare, vilket har gett goda resultat, berättar Bertil Lindahl.

Joakim Svartheden håller med om de positiva ordalagen och lyfter en av de största utmaningarna under arbetets gång: att att sy ihop dubbelundervisningen rent praktiskt med salar och praktikplatser, där studenter från både nya och gamla programmet läst samma kurs.

– Men det har löst sig väldigt väl och jag tror att den största anledningen till det är den transparenta process vi haft från start, där Bertil jobbat hårt för att få med alla på båten och skapa ett klimat där vi kunnat diskutera de problem som har dykt upp längs vägen, säger Joakim Svartheden.

Samarbetet avgörande

Att samarbetet har varit avgörande är tydligt. På alla plan har programkommittén lagt manken till för att samarbetet ska flyta på – med studenter via Medicinska studierådet, med alla involverade lärare, med studievägledare och administratörer, med regionerna och med programkommittéer på andra lärosäten.

– Vi insåg nog alla tidigt att framgången med programmet skulle hänga på hur väl vi lyckades sy ihop det tillsammans. Och vi har skapat ett ännu bättre samarbetsklimat tidigare, där även läkare med olika specialiteter samarbetar på ett nytt sätt. Vi har blivit ett mer väloljat maskineri, där allt går mer i takt än tidigare. Detta har varit långt enklare och långt roligare än jag någonsin hade kunnat föreställa mig, säger Joakim Svartheden.

Delar med sig av erfarenheter

Även de olika lärosätena som bedriver läkarutbildning har börjat samverka tydligare, i och med införandet av det sexåriga läkarprogrammet. Under pandemin infördes torsdagsmöten varje vecka, där de huvudansvariga för programkommittéerna träffades via Zoom en halvtimme för att diskutera olika frågor. Och de mötena har fortsatt, som enligt Bertil Lindahl präglas en positiv stämning och en beredvillighet att dela med sig av erfarenheter ­– både goda och mindre goda.

– Det som varit avgörande för att lyckas är det stora engagemang från hela lärarkåren och från studenterna, i att delta att skapa programmet. Många brinner för att det ska bli bra, och där har vi tillsammans i programkommittén och andra arbetsgrupper verkligen lyckats att få många att jobba mot samma mål. Det har varit ett väldigt roligt och inspirerande, och det är belönande att vara med och skapa något som verkligen fungerar, säger Bertil Lindahl.

Jenny Asp