Ny trädgårdsdirektör med känsla för nyttoväxter

Anders Backlund disputerade i systematisk botanik då Institutionen för systematisk botanik ännu huserade i Botaniska trädgården. Han har undervisat biologer, apotekare och receptarier här i mer än tre decennier och har tio procent av sin tid kvar vid forskargruppen i farmakognosi kvar, framför allt för att behålla kontakten med undervisningen.

– Att få knyta undervisning och forskning ännu närmare till verksamheten, det ser jag som den största fördelen med min nya position som trädgårdsdirektör. Generellt kommer det att bli fler medicinalväxter i trädgården. För området som ibland kallas ”köksväxtlandet” återvänder vi till det gamla namnet, eftersom det inte enbart handlar om köksväxter, utan även andra nyttoväxter, säger han.

I övrigt kommer samlingarna att göras ännu mer relevanta för undervisningen. Anders Backlund vill också att trädgårdarna bygger mer på forskningskopplingen.

– Trädgårdarna är fantastiska platser. Kulturhistoriskt intressanta, vackra miljöer, underbara växter. Många tänker inte på att det faktiskt är en levande samling vi har här, det är lätt att man glömmer bort den vetenskapliga sidan.

Trädgårdarna har varit en forsknings- och undervisningsinfrastruktur ända sedan 1655, då Linnéträdgården anlades av Olof Rudbeck för att utbilda läkare.

– Studenterna på apotekarutbildningen kommer än idag hit under kursen i farmakognosi och samlar in växter som de jobbar vidare med och undersöker antibakteriella effekter, för statistik, med mera.

Viktigt att bevara de kulturhistoriska miljöerna

Uppsala universitet har inte den till ytan största botaniska trädgården i Sverige, men det är den första, och internationellt sett en av de viktigaste enligt Anders Backlund. Totalt finns nästan 9000 accessioner i trädgårdarna. På museispråk betyder accession det formella åtagandet för organisationen att förvalta ett objekt på lång sikt.

– Det ges ett nummer och katalogiseras, ungefär som en bok på ett bibliotek. Vi samarbetar ju även med Gustavianum, som ansvarar för många objekt inne i våra byggnader, såväl här som på Linnémuseet och ute på Linnés Hammarby.

Botaniska trädgården har under många år återkommande stått värd för stora evenemang och konserter. Tv-programmet Antikrundan spelade sommaren 2024 in ett mycket populärt avsnitt från just barockträdgården. Uppsala Linneanska trädgårdar är positiva även till framtida förfrågningar, eftersom trädgårdarna lämpar sig väldigt bra för ändamålet, menar Anders Backlund. Men finns det några risker med att använda trädgårdarna till stora evenemang?

– Det viktiga är att bevara de kulturhistoriska miljöerna, byggnaderna och utformningen av trädgården, och såklart att samlingarna inte tar skada. Men de stora evenemang som har ägt rum hittills har funkat väldigt bra. Man stänger av vissa delar av trädgården och personal finns ju på plats.
Music in the Garden äger rum i år igen och man har fått förfrågningar om att till exempel vara värd för bouletävlingar.

– Det är jätteroligt att området kan användas. Vi använder ganska stora resurser åt att hålla grusplaner och gräsmattor i skick. Uppsala Linneanska trädgårdar finns ju bland Uppsalas största besöksmål och de senaste åren har vi haft runt 400 000 besökare per år.

Utmaningar och spännande utvecklingsmöjligheter

Anders Backlund berättar att många av de stora utmaningar som funnits tidigare har handlat om själva byggnaderna.

– Det mesta är redan avklarat tack vare ett jättefint samarbete med Statens fastighetsverk, som äger byggnaderna och trädgårdarna. Många av byggnaderna är kulturminnesmärkta, ja även hela barockträdgården är skyddad. Linneanum byggdes ursprungligen för att kunna husera de levande samlingarna på vintrarna och Linnésalen är den första riktigt stora föreläsningssalen vid universitetet, där vi än idag delvis har utställningar.

Redan Gustav III bestämde, när han 1787 donerade barockträdgården till universitetet, att den skulle bevaras i samma skick som vid tidpunkten för donationen.

– Man får verkligen fortfarande känslan att det är en del av den gamla slottsträdgården. I planeringen ingår även att man försöker ha rätt växter på rätt ställe. Dessutom, i den mån det går, med samma genetiska ursprung som då. Men det finns också jättemycket spännande saker att utveckla och presentera så att det blir tillgängligt både för allmänheten och inte minst relevant för undervisningen.

Årstiderna skapar favoritplatser

Våren är den spirande växtlighetens stora tid på året. På frågan om Anders Backlund har någon personlig favorit av alla fascinerande platser i trädgårdarna, någon liten oas han återvänder till, lyfter han fram såväl nytt som gammalt. Under det kyliga halvåret lockar förstås Tropiska växthuset.

– Vi satt faktiskt där inne och hade medarbetarsamtal i morse. Det är inte bara lite häftigt. Det finns många fina hörn i trädgårdarna och det varierar också med årstiderna. På våren är det är så coolt med alla lökar som tittar upp överallt i stenpartierna och i rabatterna runt Linneanum. Under riktigt varma sommardagar är det fantastiskt att gå in borta i barrträdssamlingen, så svalt och luftigt och högt. Under lärkträdet växer också en av de äldsta kända medicinalväxterna, efedra, som kan användas för att utvinna efedrin och som började användas för mer än 5000 år sedan inom kinesisk medicin.

Johan Ahlenius