Uppsala universitet får anslag för rekrytering av miljöforskningsledare

Tidigare i somras kom beskedet att femton ansökningar vid elva lärosäten beviljats anslag inom satsningen Mistra miljöforskningsledare. Bakom står Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra, som delfinansierar anställningen av biträdande universitetslektorer, eller BUL-tjänster. Målet är att skapa transparenta, kvalitetsdrivande och trygga karriärvägar för akademiker som verkar inom miljö- och hållbarhetsområdet och befinner sig tidigt i karriären.

Två forskningsprogram vid Uppsala universitet får tio miljoner kronor vardera för varsin tjänst. Ett av dem är inom projektet "Climate Hazards and Society" vid Institutionen för geovetenskaper. Projektet leds av professor Gabriele Messori som ser anslaget som en möjlighet att så ett frö för en ny forskargrupp inom klimatrisker och samhälle med fokus på extrema klimathändelser.

– Ämnet är högaktuellt med tanke på det nyligen inrättade excellensinitiativet Svenskt centrum för extrema klimathändelser (climes), och vi ser också ett ökande intresse för detta utanför akademin, till exempel från kommuner och försäkringsbolag. Satsningen är tvärvetenskaplig och kräver expertis inom både klimat- och samhällsvetenskap, och det kan vara svårt att få finansiering för ett sådant initiativ.

Samhälleliga effekter av extrema klimathändelser

Projektet ska också anställa en postdoktor och en doktorand. Gabriele Messori berättar att målet för den nya forskargruppen är att få fram svar på frågor som vilka de naturliga och mänskliga processerna är som avgör de samhälleliga effekterna av en extrem klimathändelse, eller vilka åtgärder samhället kan vidta för att minimera effekterna av dessa händelser.

– Det jag ser mest fram emot är att få träffa en ny kollega som kommer att forska inom ett vetenskapligt utmanande och samhällsviktigt ämne och hjälpa kollegan att bygga upp en ny forskargrupp, säger Gabriele Messori.

Det andra forskningsprogrammet som får medel finns vid Institutionen för ekologi och genetik. Projektet “Ecosystem modelling for safeguarding inland water ecosystem services in the Antropocene (Safe Waters)” har som mål att utveckla nya modeller som integrerar de biologiska och ekologiska processer som dagens modeller saknar.

Kunskap för åtgärder för en bättre vattenmiljö

De här nya modellerna behövs för att bättre förutsäga framtida förändringar inom bland annat biologisk mångfald, vattenkvalitet och ekosystemtjänster, detta på grund av exempelvis accelererande föroreningar, överutnyttjande och klimatförändringar. Förhoppningsvis leder det även till ny kunskap som kan användas för att styra åtgärder inom vattenförvaltningen, säger Silke Langenheder, programansvarig professor vid avdelningen för limnologi.

– Ekosystemvetenskapen befinner sig nu i ett skede där det är mycket viktigt att skapa innovativa modelleringsverktyg som integrerar fysikaliska, biogeokemiska och ekologiska processer för att kunna förutsäga hur sötvattensekosystem och deras tjänster kommer att förändras i framtiden. Vi är därför mycket glada över att vi nu har möjlighet att rekrytera en biträdande lektor som kommer att fokusera på att uppnå detta.

Projektet är en viktig bro mellan grundläggande och tillämpad vetenskap, något som kan göra det möjligt för programmet att utöka redan pågående samarbeten med intressenter, såsom dricksvattenleverantörer, menar Silke Langenheder.

Vad ser du mest fram emot med projektet?

– Jag ser särskilt fram emot att se hur vår nya kollega kan utveckla nya modelleringsmetoder med hjälp av befintliga data från det långsiktiga sjöövervakningsprogram som vår fältstation i Erken driver och i samarbete med andra pågående forskningsprojekt inom och utanför limnologiprogrammet.

Anneli Björkman