Internationell rådgivargrupp stärker Uppsala universitets utveckling
Nu har Uppsala universitet en internationell rådgivargrupp som ska stärka universitetets utveckling. Gruppen ska ge strategiska råd till universitetsledningen. Foto: Anders Berndt, Uppsala universitet.
Uppsala universitet har inrättat en internationell rådgivargrupp på initiativ av rektor Anders Hagfeldt. Gruppen ska ge universitetsledningen strategiska råd om forskning, utbildning, organisation och akademiskt ledarskap. Det första mötet hölls i början av oktober 2025.
Anders Hagfeldt, rektor Uppsala universitet. Foto: Mikael Wallerstedt, Uppsala universitet.
– Gruppen ska hjälpa oss att tänka nytt och ge oss rekommendationer som vi ska ta på största allvar, säger Anders Hagfeldt, rektor för Uppsala universitet.
Rådgivargruppen ska vidga universitetets perspektiv och bidra med kunskap och idéer från forskare runt om i världen. Syftet är att stärka universitetets utveckling och säkerställa en global utblick med hög ambitionsnivå inom forskning och utbildning.
– Det här är en möjlighet för oss att öppna upp och släppa in en grupp högprofilerade internationella forskare med bred samlad erfarenhet som kan bidra till Uppsala universitets utveckling.
Bred erfarenhet från hela världen
Rådgivargruppen består av åtta forskare från olika delar av världen:
Bertil Andersson är biokemist och tidigare rektor för Nanyang Technological University (NTU) i Singapore. Under sin tid vid NTU bidrog han till att universitetet klättrade i rankningar och blev ett världsledande forskningsuniversitet. Han har tidigare varit rektor vid Linköpings universitet och chef för European Science Foundation. Som forskare är Bertil Andersson känd för sitt arbete om fotosyntes och växtbiokemi.
Helén Andersson Svahn är alumn från Uppsala universitet och professor i nanobioteknologi vid Kungliga Tekniska högskolan. Hennes forskargrupp utvecklar mikro- och nanofluidiska system för biomedicinsk tillämpning, exempelvis engångsdiagnostik och cellanalys. Hon arbetar både inom akademin och näringslivet och är för närvarande vd för startup-bolaget Picovitro AB och styrelseledamot i Mercedes-Benz. 2003 valdes hon till medlem i MIT Technology Review 35 Innovators Under 35.
Meric Gertler är kanadensisk forskare och universitetsledare, fram till 2025 rektor för University of Toronto. Hans forskningsområde är stadsutveckling och ekonomi för innovationsregioner, där han studerar hur städer och regioner kan fungera som nav för kreativitet och tillväxt. Som universitetsledare har han drivit strategier för ökad globalisering, interdisciplinär utbildning, innovation och tvärvetenskap. Under ledarskapet vid University of Toronto har han även engagerat sig i offentliga uppdrag och rådgivning till olika styrelser, bland annat relaterade till urbana utvecklingsprojekt.
Liselotte Højgaard är professor i klinisk fysiologi vid University of Copenhagen. Under senare år har hon fokuserat på hur klinisk fysiologi kopplas till diagnostiska metoder och sjukdomsövervakning, med särskilt intresse för hjärt- och kärlsjukdomar samt metabol risk. Nyligen har hennes forskargrupp initierat AI för kliniskt bruk. Hon har haft flera framstående uppdrag, bland annat som ordförande för European Medical Research Councils och Horizon 2020 Medical Scientific Advisory Group. Hon har också varit ordförande för Danish National Research Foundation och styrelseledamot i Novo Nordisk Foundation. För närvarande är hon medlem i ERC Scientific Council.
Helge Jordheim är professor i kulturhistoria vid University of Oslo och forskar inom begreppshistoria, tidsteori och medie- och kulturhistoria. På senare tid har hans forskning fokuserat på förståelser och upplevelser av tid, i projekt med ett globalt historiskt och alltmer tvärvetenskapligt omfång. Han har lett flera tvärvetenskapliga forskningsprojekt, för närvarande är han chef för forskningsprojektet LIFETIMES, en plattform för ett antal forskningsprojekt. 2023 belönades han med Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning. För närvarande leder han Centre for Global Sustainability.
Lise Korsten är sydafrikansk professor i växtpatologi vid University of Pretoria och meddirektör för DSI/NRF Centre of Excellence in Food Security. Hennes forskning fokuserar på livsmedelssäkerhet och kvalitet i färskprodukter med särskilt fokus på Afrika söder om Sahara. Hon tilldelades 2025 hedersdoktorat från Ghent University för sina insatser för livsmedelssäkerhet och hållbara försörjningssystem. Lise Korsten har spelat en ledande roll i att utveckla nationella strategier för livsmedelskontroll och arbetar aktivt inom internationella expertpaneler för livsmedelssäkerhet och mikrobiologisk risk. För närvarande är hon ordförande för African Academy of Sciences.
Svante Pääbo är svensk genetiker, alumn från Uppsala universitet och professor vid Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology i Leipzig, Tyskland. Han tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2022 för sina banbrytande upptäckter kring genomet hos utdöda homininer och mänsklig evolution. Svante Pääbo har etablerat paleogenetik som ett forskningsfält och hans senaste arbeten rör hur gener från utdöda släktingar påverkar nutida människors biologi.
Rafael Reif är elektroingenjör och akademisk ledare, han var rektor för Massachusetts Institute of Technology (MIT) från 2012 till slutet av 2022. Under sin tid som rektor för MIT ledde han universitetets satsning på datavetenskap och artificiell intelligens, innovationsekosystem samt online-lärande. I oktober 2022 mottog han Simon Ramo Founders Award från amerikanska National Academy of Engineering för sitt ledarskap inom högre utbildning och teknik.
Anders Berndt