Drömmen om Kina – när 1700-talets Sverige blickade österut
Fyra unika, kinesiska stillebenmålningar från 1750 inspirerade museichef Mikael Ahlund med kollegor att skapa en hel utställning på tema Kina som nu visas på Gustavianum. Foto: Sandra Gunnarsson
Hur såg svenskarna på Kina under upplysningstiden? En ny utställning vid Gustavianum belyser den svenska fascinationen för Kina under 1700-talet. Genom föremål, bilder och idéhistoriska perspektiv skildras hur Kina kom att ses som ett ideal för både estetik och förnuft i det svenska upplysningstänkandet.
Under 1700-talet blev Kina en central referenspunkt i den europeiska idédebatten. I utställningen som nu visas på Gustavianum synliggörs detta genom både texter och materiella uttryck. Mikael Ahlund, museichef vid Gustavianum, berättar om hur filosofer som Voltaire under den här tiden beskrev landet som föredöme för rationellt styre och samhällelig harmoni, medan andra, som Montesquieu, målade upp en omvänd bild.
Ahlund berättar att i Sverige kom den positiva synen att dominera längre än i många andra länder i Europa, något som även speglades i Gustav III:s intressen för Kina och dess jordbruk.
Ett exempel på fascinationen för landet i öster under 1700-talet syns i Kina slott på Drottningholm, som har sin egen porträttserie på utställningen.
Kina slott på Drottningholm uppfördes för drottning Lovisa Ulrika. På utställningen syns en porträttserie av slottet. Foto Sandra Gunnarsson
På 1700-talet var det vanligt att framstående personer i Sverige beställde kinesiskt porslin med egen dekor. Foto: Sandra Gunnarsson
Utgångspunkten till utställningen är fyra kinesiska stillebenmålningar från 1750-talet som de nu restaurerat. Tavlorna berättar hur man skulle leva ett gott liv som ämbetsman i Kina och visar olika föremål man skulle omge sig med. Här syns bland annat rökelse, böcker, spel, blommor och musikinstrument.
– De här målningarna har tidigare hängt på Linnés Hammarby och de är väldigt roligt att kunna visa dem. De utförda av kinesiska konstnärer men med västerländska drag som djupperspektiv och skuggning. Stillebenmålningarna är mycket märkvärdiga och unika och det finns bara några få bevarade av den här bildtraditionen, säger Mikael Ahlund.
En av de kinesiska målningarna som tidigare hängt på Linnés Hammarby. Den visar hur man skulle leva ett gott liv som ämbetsman i Kina. Foto: Gustavianum
En del av utställningen ägnas åt det Svenska Ostindiska Kompaniet, vars handel med Kina från 1730-talet gjorde Göteborg till en knutpunkt för handel. Genom handelsföremål och dokument visas hur varor som te, porslin och siden nådde Sverige. Te var den mest lönsamma importvaran och en viktig del av den globala handeln. Även vetenskapen drogs in i utbytet. Carl von Linné använde handelsvägarna för att skicka ut sina lärjungar för att samla växter och kunskap. Linné tog då vara på möjligheten att beställa en servis med dekor av blomman Linnéa borealis. Vid den första leveransen hade blommorna målats röda i stället för rosa, ett missförstånd som belyser skillnaden i bildtradition och tolkning.
– Linnean skulle ju vara ljusrosa. Så det var ju inte bra att den blev röd. Så då var man helt enkelt tvungen att beställa en ny, med ljusrosa linneor. Så några år senare kom en ny version från Kina och Linné fick de rosa blommorna på sin servis.
Sammantaget visar utställningen hur vi i Europa har använt Kina som spegel för våra egna drömmar och föreställningar. Detta kulturmöte handlade inte bara om varuutbyte även också om tolkningar av bilder, idéer och betydelse. Utställningen är tillfällig och finns att se på Gustavianum mellan 24 januari och 24 maj.
Fatemeh Khudadadi
När Linné beställde sin servis från Kina blev färgerna fel. Därför fick han beställa en ny. Båda finns att se på utställningen. Foto: Fatemeh Khudadadi