Svenska nationella seismiska nätet lanserar ny webbplats

Svenska nationella seismiska nätet (SNSN) vid Uppsala universitet lanserar en ny webbplats med kartor där skalv visas nästan i realtid, en förbättrad datavisualisering och möjlighet för allmänheten att rapportera om man känner av ett jordskalv.

Den nya webbplatsen gör information om seismisk aktivitet mer tillgänglig, snabbare och tydligare för både allmänhet, media och myndigheter. Kartorna visar jordskalv över hela världen och kartorna uppdateras löpande allt eftersom nya skalv registreras.

Välkänt ansikte i media

SNSN:s föreståndare Björn Lund är ett välkänt ansikte i media och intervjuas ofta när det sker jordbävningar, antingen i Sverige eller utomlands. SNSN är ett regeringsuppdrag och verksamheten är förlagd till Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.

– Syftet med den nya sidan är att göra data om seismisk aktivitet mer tillgänglig, snabbare och tydligare för både allmänhet, media och myndigheter. Vår webb uppdateras automatiskt inom några minuter efter att ett skalv registrerats, 2–3 minuter för svenska skalv, 10–15 minuter för de längre bort, och visar tydligt vilka händelser som är verkliga jordskalv och vilka som är andra markskakningar, som sprängningar eller gruvskalv, säger Björn Lund, seismolog vid Institutionen för geovetenskaper och föreståndare för SNSN.

På webbplatsen finns också information för den som ska resa till områden med förhöjd risk för jordbävningar, vulkanutbrott eller tsunamier. Besökare kan dessutom rapportera in om de själva har känt av ett jordskalv – ett viktigt komplement till de instrumentella mätningarna.

Viktigt seismiskt nätverk

SNSN är det enda permanenta, jordbävningsfokuserade seismiska nätverket i Sverige och ansvarar för att upptäcka och registrera jordbävningar i landet. Nätverket består för närvarande av 69 permanenta stationer, från Lund i söder till norr om Torneträsk. I Sverige registreras i genomsnitt tre jordskalv per dygn om vi se till de senaste 10 årens genomsnitt, tittar vi från 2022 och framåt är genomsnittet 3–4 skalv per dygn.

Samtidigt är det ofta de stora globala jordbävningarna som väcker störst intresse, inte minst hos myndigheter och medier som behöver snabb och tillförlitlig information i samband med större händelser.

De seismologiska mätningarna i Uppsala startade 1904 i Observatorieparken och SNSN är sedan 2007 ett regeringsuppdrag med verksamheten är förlagd till Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet. Nätverket digitaliserades, automatiserades och byggdes ut kraftigt mellan år 2000 och 2010.

Analyserar en stor mängd data

– Det svenska seismiska nätet samlar in och analyserar en stor mängd data och har ett omfattande internationellt utbyte som ligger till grund för arbetet med att exempelvis öka kunskapen om jordbävningar och hur vi bäst skyddar oss mot dem, säger Björn Lund.

SNSN har också en viktig informationsuppgift och servicen vänder sig till statliga myndigheter, media, allmänhet och internationella samarbetspartners.

– Med den här förbättringen blir det enklare att följa, analysera och förstå jordskalv i realtid – något som både stärker forskningen och ökar allmänhetens kunskap om seismisk aktivitet. Vi hoppas också att fler ska upptäcka att de själva kan bidra genom att rapportera in sina observationer.

Malin Eivergård