Stort anslag till forskning om autoimmunitet och cancer

Nils Landegren, lektor vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, har fått 38 miljoner kronor i anslag för att ta reda på om det finns ett samband mellan autoimmunitet och cancer. Foto: Mikael Wallerstedt, Uppsala universitet
Spelar autoimmunitet en roll när cancer uppstår? Och vad är det som gör att vissa människor trots en förhöjd risk att utveckla cancer aldrig gör det? Nils Landegren vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, har tillsammans med ett internationellt forskarlag beviljats motsvarande 225 miljoner kronor genom forskningsinitiativet Cancer Grand Challenges, för att studera det.
Nils Landegrens grupps del av anslaget är 38 miljoner kronor. Hans forskning fokuserar på autoimmunitet, vilket innebär att immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader. Den här processen har på senare tid visat sig ha betydelse för många fler sjukdomar än vad som tidigare varit känt, bland annat hos de som blev allvarligt sjuka i covid-19 då autoantikroppar blockerade viktiga funktioner i immunförsvaret. Nu vill Nils Landegren undersöka om den här mekanismen också kan spela en roll vid cancer.
– Autoantikroppar är i sig inte nytt utan har en välbelagd viktig roll i den klassiska gruppen autoimmuna sjukdomar, men vi vet ännu inte vilken betydelse de har för cancer. Det här är ett område som man tidigare inte kunnat studera på ett effektivt sätt och med nya redskap har vi redan sett stora framsteg inom andra områden. Så vi tänkte: kan det här också vara en viktig mekanism vid cancer? Det är det vi inriktar oss på här i Uppsala, säger Nils Landegren.
Vissa tycks ha skydd mot cancer
Det är inte bara cancerutveckling forskarna intresserar sig för i projektet Cancer Antibody Atlas utan även vad det är som gör att vissa personer tycks ha ett skydd mot sjukdomen.
För att samla in de stora mängder information som behövs kommer Nils Landegrens forskargrupp att använda två stora patient- och befolkningsregister i Uppsala. I dessa finns mängder av data om olika befolkningsgrupper samlade: ULSAM som omfattar män födda 1920–1924 och bosatta i Uppsala län och U-CAN som omfattar över 30 000 cancerpatienter.
– Första steget är att hitta nya antikroppar kopplade till cancer eller frånvaro av cancer. I senare steg så vill vi verkligen gå på djupet och förstå mekanismer och bevisa vad som kan ha en direkt patogen eller skyddande roll, säger Nils Landegren.
Hoppas hitta skyddande antikroppar
En tanke forskarna har är att projektet ska leda fram till att det blir möjligt att upptäcka cancer i ett tidigt skede. Ett enkelt blodprov skulle kunna ge svar på om en patient bär på antikroppar som skulle kunna vara relaterade till cancersjukdom.
– Men en ännu mer ambitiös förhoppning är att upptäcka antikroppar som antingen driver eller skyddar mot sjukdom. Kan vi hitta orsaker till varför vissa blivit känsliga för cancer skulle vi kunna behandla bort skadliga antikroppar. Om vi samtidigt hittar skyddande antikroppar kan det ha nästan ännu större betydelse, eftersom det då är någonting som vi dra generella lärdomar av när det gäller behandling av cancer, säger Nils Landegren.
I projektet samarbetar han med kollegor från University of Texas Southwestern, John Hopkins och CDI Laboratories i USA, EDFL i Schweiz, CDI Laboratories och University of Oxford i Storbritannien samt Aarhus University i Danmark.
Åsa Malmberg
Cancer Grand Challenges
Cancer Grand Challenges är ett globalt forskningsinitiativ som identifierar de svåraste utmaningarna inom cancerforskningen. Det finansieras av Cancer Research UK och The National Cancer Institute i USA. Syftet är att ge globala, tvärvetenskapliga forskarlag möjlighet att bidra till lösningar.