35 år av samarbete runt Östersjön

– Det har skett en stor utveckling i medlemsländernas intresse och engagemang, säger hon.

Vad som började som ett initiativ för att återuppta informationsutbytet efter järnridåns fall har utvecklats till ett brett kontaktnät kring Östersjöområdet. Idag samarbetar 121 medlemsuniversitet i tio länder inom BUP.

– Efter murens fall fanns otroligt lite kunskap om den andra sidan. Även om de var våra grannländer så var de ju relativt stängda, säger Madeleine Granvik.

Det var dåvarande professor Lars Rydén vid Institutionen för geovetenskaper som för ledningen vid Uppsala universitet presenterade idén om att starta ett universitetsnätverk i Östersjöregionen. Under våren 1990 hölls det första rektorsmötet i Litauen. Ett år senare bjöd Uppsala universitet in till ett uppföljande möte.

– Eftersom kunskapen om universiteten i Östeuropa var liten så var det en utmaning kring själva inbjudan, vart inbjudan skulle skickas och till vem. Uppsala universitet hoppades på att 20 universitet skulle komma, men glädjande nog kom 33, säger Madeleine Granvik. 

Värdefull plattform för universitetslärare, forskare och studenter

Från början fanns inga uttalade strategier och planer för verksamheten. Men 2016 skrev Uppsalas dåvarande rektor Eva Åkesson för första gången kontrakt med 59 universitet inom programmet. Det innebar en ny era för BUP och en bättre struktur för organisationen. Sedan 2017 arbetar BUP med femåriga strategier som följs upp genom att en handlingsplan tas fram för varje verksamhetsår.

–Programmet fungerar som en värdefull plattform för universitetslärare, forskare och studenter att få och utbyta kunskaper, forskningsresultat och skapa samarbeten i en tvärvetenskaplig, multidisciplinär och interkulturell akademisk miljö.

Enligt Madeleine Granvik har medlemsuniversiteten mer och mer insett vikten av att nå ut till kollegor och studenter som vill jobba med BUP och vara med på programmets aktiviteter.

– Våra kärnområden är hållbarhetsfrågor och demokrati. Sen har vi med åren även börjat fokusera på teman.

Tio teman kring hållbar utveckling

BUP fokuserar sedan sju år tillbaka arbetet kring tio teman relaterat till målen för hållbar utveckling enligt FN:s Agenda 2030: Klimatförändringar, Energisystem, Hållbara samhällen, Hållbara vattenresurser, Utveckling av städer och landsbygd, Hållbar mobilitet, Cirkulär ekonomi, Hållbar turism, Utbildning för hållbar utveckling samt Hållbara livsmedelssystem. Vissa av temana är under revidering.

Men hur har arbetet med hållbarhetsfrågor förändrats sen BUP startade? Enligt Madeleine Granvik är förutsättningarna helt annorlunda idag mot hur det var under 1990-talet och en bit in på 2000-talet.

– Då fanns det fortfarande en skillnad mellan länderna i väst, inklusive Norden, och öst. Men så är det inte på samma sätt nu för tiden. Idag har alla länder inom BUP kommit längre och har i större utsträckning etablerade lagar, institutioner och forskning kring hållbar utveckling. Och idag finns det så många konkurrerande nätverk och organisationer som arbetar med frågor om hållbarhet, vilket inte var fallet för 35 år sen.

Runt 2022 gjorde BUP en undersökning kring hur medlemsuniversiteten jobbade med hållbarhetsfrågor på campus i fråga om ledarskap, utbildning och forskning. Ungefär hälften svarade, där 78 procent uppgav att de har en policy eller strategi för arbete med hållbarhetsfrågor. Samtidigt menade hälften att de inte hade en särskild avdelning som ansvarade för dessa frågor. Gällande undervisning svarade 86 procent att de har kurser inom olika discipliner som tar upp hållbarhetsfrågor, medan 36 procent uppgav att de ger tvärvetenskapliga kurser i hållbar utveckling.

Viktigt samla olika akademiska kulturer

Något Madeleine Granvik också ser som en framgångsfaktor är BUP:s arbetsmodell där olika discipliner möts i arbetsgrupper kring bland annat kurser.

– Det är viktigt att samla olika akademiska kulturer från olika länder, olika universitet och över olika discipliner. BUP uppmuntrar tvärvetenskapliga samarbeten där vi kan lära av varandra och samtidigt bli lite utmanade.

Nyckeln till bra samarbeten ligger enligt henne i att hitta kollegor som är genuint engagerade, intresserade av att vilja samarbeta och att lära sig av varandra. Varje medlemsland har dessutom ett nationellt BUP-center med en centerdirektör och ett team som driver BUP-frågorna, vilket varit avgörande för att få till stabilitet och kontinuerligt engagemang inom organisationen.

– Historiskt har det varit väldigt mycket fokus på oss här i Uppsala som är det koordinerande sekretariatet. Vi har sen tio år tillbaka arbetat med att decentralisera inom organisationen på olika sätt till exempel genom Presidency, där ett land får vara BUP-värd under ett halvår och organisera olika BUP-aktiviteter.

Ny målgrupp: kontor för internationella relationer

Förutom en årsrapport producerar BUP publikationer kopplade till programmets forskningssymposier, som i november hölls på Uppsala universitet, samt andra samarbeten med vetenskapliga journaler. Bland övriga aktiviteter märks konferenser och fortbildning för universitetslärare, studentkonferenser, sommarskolor, doktorandträningar och fortbildning i handledning.

– Vi vänder oss till både studenter, doktorander, forskare och lärare, samt till viss del ledarskapet på universitetet i och med våra rektorskonferenser. En ny målgrupp som vi sen två år tillbaka har börjat samarbeta med är kontor för internationella relationer som finns på alla lärosäten, säger Madeleine Granvik. 

I Östersjösamarbetet lyser två nationer med sin frånvaro: Ryssland och Vitryssland. Så har det dock inte alltid varit.

– Samarbeten med till exempel St Petersburg State University och Belarusian Technical University i Minsk pågick från tidigt 1990-tal, men i och med att kriget mot Ukraina bröt ut så fick vi släppa alla samarbeten och förlorade tolv universitet. Tider och omständigheter förändras. Idag handlar många frågor om resiliens, krisberedskap och säkerhet, vilka var i fokus på BUP:s symposium i höstas.

Nu planerar BUP för den rektorskonferens som arrangeras vart fjärde år. Under hösten bjuds alla rektorer vid de 121 medlemsuniversiteten till Uppsala i september 2027 med anledning av universitetets 550-årsfirande.

– Det blir ett bra tillfälle att diskutera universitetens ansvar och roll i tider av osäkerhet och kris och när demokratiska värden, akademisk frihet och internationellt samarbete står inför ökade utmaningar i flera delar av världen. Som världen och regionen utvecklas så kommer troligen The Baltic University Programme att fylla sin funktion i minst 35 år till, säger Madeleine Granvik.

Anneli Björkman