Med klinikapotekare i vårdteamet ökar kvaliteten i läkemedelsanvändningen

21-9

Bildtext

En ny avhandling från Uppsala universitet visar att involvering av klinikapotekare i vårdteamet, förutom att, minska återbesök på sjukhus också ökar kvalitet i läkemedelsförskrivningen. Resultaten visar också att patienterna med få läkemedel hade större nytta av apotekarinsatsen än de med många.


Klinikapotekare arbetar i sjukvården, nära övrig sjukvårdspersonal, med att se över patienters läkemedel och till exempel säkerställa att läkemedelslistan stämmer, att läkemedelsbehandlingen är säker och ändamålsenlig och att patienterna vet hur läkemedlen ska tas på rätt sätt.

Upp till en tredjedel av akuta sjukhusinläggningar av äldre människor uppskattas vara läkemedelsrelaterade. I en tidigare studie har det visats att när klinikapotekare involverades i vårdteamet för äldre patienter inlagda på internmedicinsk avdelning på Akademiska sjukhuset i Uppsala, så minskade antalet akutmottagningsbesök med 47 procent och det totala antalet återbesök med 16 procent under året efter sjukhusinläggningen.

- Utifrån den här studien har vi nu analyserat vilken effekt klinikapotekar-insatsen hade på kvaliteten i läkemedelsförskrivningen. Dessutom har vi undersökt huruvida en apotekarinsats bör riktas mot vissa grupper av patienter, genom att dels ta reda på vilka patienter som hade störst nytta av den och dels vilka patienter som har störst behov, säger Anna Alassaad, doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper.   

Kvaliteten i läkemedelsförskrivningen uppskattades med hjälp av ett antal metoder som bedömer grad av kvalitet och omvandlar detta till en poängsumma. Resultaten visade att kvaliteten ökade för de patienter där en apotekare hade varit med under vårdtiden, medan den var oförändrad eller minskade för övriga patienter. Däremot sågs inget tydligt samband mellan att ha en låg kvalitet och ett ökat antal återbesök på sjukhuset, vilket betyder att effekten av apotekarinsatsen på antal sjukhusåterbesök inte enbart kan förklaras av att patienterna fick en högre kvalitet i läkemedelsförskrivningen.

Något överraskande visade det sig sedan att det var patienter med få läkemedel som hade störst nytta av apotekarinsatsen när det gällde effekten på antal återbesök till akutmottagningen. Detta går emot gängse uppfattning om att patienter med många läkemedel bör prioriteras för insatser som syftar till att förbättra kvaliteten i läkemedelsanvändning.

Ett antal läkemedels- och patientfaktorer som var förknippade med ökad risk för återinläggning på sjukhus eller död identifierades sedan. Dessa faktorer användes för att skapa en riskskala.

- Om det visar sig att denna riskskala på ett tillförlitligt sätt även kan användas på andra patientgrupper, är tanken att den ska kunna användas till att identifiera patienter som har störst behov av kvalitetshöjande insatser, säger Anna Alassaad.

I en kartläggning av patienter med dosdispenserade läkemedel, upptäcktes slutligen att förskrivningsfel ofta förekommer vid utskrivningar. Till exempel överfördes inte alltid de ändringar som hade gjorts under vårdtiden till utskrivningsordinationen, och ibland så ordinerades fel dos av läkemedlet. De flesta felen var av mindre klinisk betydelse men några fel skulle, om de inte hade åtgärdats, inneburit en risk för en återinläggning på sjukhus.

Improving the Quality and Safety of Drug Use in Hospitalized Elderly : Assessing the Effects of Clinical Pharmacist Interventions and Identifying Patients at Risk of Drug-related Morbidity and Mortality

Linda Koffmar

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev



FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin