31 miljoner till nästa generation tunna material
Vid avdelningen för oorganisk kemi på Ångströmlaboratoriet pågår forskning med att utveckla nya slitstarka material. Nu har professor Mats Boman och hans samarbetspartners fått ett tillskott på nära 31 miljoner från Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF.
Det femåriga rambidraget går till projektet ”CVD 2.0 - En ny generation av hårda beläggningar” i samarbete med KTH, Chalmers, Sandvik och Seco Tools. Med stöd av de svenska industriföretagen ska forskarna ta fram nya och bättre material för tillämpning inom exempelvis verktyg.
–Vår forskning handlar om att göra tunna filmer på material med en tjocklek av max en femtedel av ett hårstrå, säger Mats Boman. Nu ska vi göra nästa generation av sådana här skikt ännu bättre. Det sker genom en teknik som kallas CVD, chemical vapor deposition, där vi blandar olika gaser och värmer så att ett fast material uppstår i form av att tunt skikt.
För att göra material motståndskraftiga krävs en blandning av hårda och så kallade inerta ämnen som inte reagerar med andra material. Enligt Mats Boman kommer ännu fler egenskaper att bakas in de nya skikten, däribland låg friktion och optimal värmeledningsförmåga. Oftast arbetar forskarna med karbider, en kemisk förening av kol och någon metall, men även substanser som titannitrid och aluminiumoxid. Många av föreningarna används i verktyg för mekanisk bearbetning.
–Det kan handla om att svarva eller fräsa fram olika strukturer som att borra upp utrymmen för cylindrar i motorer eller göra bromsskivan slät och fin. Det här är alltså Sverige världsledande på, vilket beror på en framsynthet hos svensk industri och ett samarbete med grundforskning.
Kompetensen och utrustningen finns sedan länge på Uppsala universitet. På Ångströmlaboratoriet står till exempel sju CVD-utrustningar för tillverkning av tunna beläggningar. Dessutom får studenter lära sig tekniken på civilingenjörsutbildningarna i kemiteknik och teknisk fysik med materialvetenskap, berättar Mats Boman.
Vad händer härnäst?
–Vi har redan byggt utrustning för det här projektet och startar verksamheten i början av hösten. Då kommer vi även att anställa fler doktorander. Ett problem som uppstår i konstellationer med ett flertal lärosäten är att var och en gör sin egen forskning. Det kommer vi att undvika genom att låta doktoranderna rotera och arbeta på såväl Uppsala universitet som KTH och Chalmers. På så sätt får de en djupare kompetens.
Läs mer:
600 miljoner kronor till svensk toppforskning
Mer om forskningen inom oorganisk kemi vid Uppsala universitet
Anneli Björkman