Företagens produktivitet påverkar inkomstskillnader

En arbetstagare som byter jobb till ett företag med högre produktivitet kan vänta sig högre lön. Det gäller särskilt för utrikes födda.

En arbetstagare som byter jobb till ett företag med högre produktivitet kan vänta sig högre lön. Det gäller särskilt för utrikes födda.

De som jobbar på ett högproduktivt företag får i genomsnitt högre inkomst. Sambandet är särskilt tydligt för utrikes födda, men i jämförelse med inrikes födda arbetar de oftare i lågproduktiva företag och byter inte lika ofta till arbetsgivare med högre produktivitet, visar en ny studie.


Olof Åslund, gästprofessor vid nationalekonomiska
institutionen och deltidsanställd vid IFAU.
Foto: Mikael Wallerstedt

Utrikes födda har i genomsnitt lägre förvärvsinkomster än inrikes födda och skillnaderna har ökat sedan 1990-talet. Ökningen förklaras helt av skillnader mellan företag. Var man jobbar verkar ha blivit viktigare för inkomsten.

Det visar en studie vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

Företagsspecifik produktivitet är en möjlig förklaring till att inkomsterna är högre hos vissa arbetsgivare. Rapportförfattarna finner att sambandet är starkt och att det inte kan förklaras av att vissa företag anställer medarbetare som skulle producera mycket oavsett var de arbetar.

Högre produktivitet ger högre inkomster

En arbetstagare som byter jobb till ett företag med högre produktivitet kan vänta sig högre lön. Ett byte från ett företag som tillhör de minst produktiva, till ett företag i mitten av fördelningen ger i genomsnitt 8 procent högre inkomster för infödda. För utrikes födda är motsvarande skillnad 12 procent.

–För utrikes föddas inkomster verkar det särskilt viktigt att undvika arbetsgivarna med lägst produktivitet. Samtidigt jobbar fler utrikes födda på dessa företag, och har lägre sannolikhet att röra sig mot mer högproduktiva arbetsplatser, säger Olof Åslund som är en av författarna. Han är gästprofessor vid nationalekonomiska institutionen och deltidsanställd vid IFAU.

Annica Hulth

Metod och data


Analysen bygger på registerdata över individer och företag för perioden 1998–2017. Studien omfattar personer i åldrarna 18–65 som arbetade i privat sektor på företag med minst två anställda. Det mått på företagens produktivitet som används bygger på uppgifter om förädlingsvärde per anställd.

Publikation

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev



FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin