Starkt samband mellan tarmbakterier och metaboliter

Hur tarmfloran påverkar oss är något forskarna precis har börjat förstå.

Studien bygger på storskaliga detaljerade analyser av avförings- och blodprover från 8583 deltagare i Swedish CardioPulmonary bioImage Study, Scapis. Projektets syfte var att bidra till den växande kunskapsbasen om hur tarmfloran påverkar människors hälsa, och resultatet är fritt tillgängligt för forskarsamhället genom en katalog som publicerats online.

– Tidigare studier har visat att det stora bakteriesamhället i vårt matsmältningssystem producerar en mängd olika molekyler, med potential att tas upp i vår cirkulation och påverka vår hälsa. Omvänt kan läkemedel eller födoämnen påverka bakteriesammansättningen i tarmen. Karakterisering av dessa samspel är ett viktigt steg mot att förstå effekterna av tarmfloran på hälsan, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet som koordinerat studien tillsammans med forskare från Lunds universitet.

Genetiskt material

De senaste tidens tekniska framsteg har möjliggjort storskalig karakterisering av bakteriesamhällen i biologiska prover. Denna karakterisering görs numera genom att läsa av det genetiska materialet i provet och jämföra resultatet med kända bakteriematerial. Framsteg inom kemin har ytterligare möjliggjort stora samtidiga mätningar av små ämnen i blodet. Scapis-studien representerar en av de största samlingarna i världen av båda dessa typer av data. I den här studien undersökte forskare sambanden mellan tarmfloran och de små molekylerna i blodet.

– Tarmfloran är ett som ett komplicerat samhälle i sig och vi har precis börjat förstå hur den mänskliga värden och bakteriesamhället påverkar varandra. Våra resultat visar på en stark koppling mellan vissa tarmbakterier och små ämnen i blodet, säger Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet, en av de ledande författarna till studien.

Till nytta för andra forskare

Forskargruppen tror att resultaten kan vara till nytta för andra forskare och har därför valt att publicera alla samband som en onlinekatalog med SciLife Data Center i Uppsala som värd (https:// gutsyatlas.serve.scilifelab.se).

– Det stora antalet prover med data av hög kvalitet gjorde det möjligt för oss att identifiera många nya samband. Vi har därför valt att publicera alla våra resultat i en öppen onlineresurs som forskarvärlden kan använda för deras varierande behov, säger Koen Dekkers, huvudförfattare från Uppsala universitet.