Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp

Vid Linnéträdgårdens entré har man hittat lämningar av ekonomibyggnader som uppfördes på 1700-talet. Arkeolog Annika Nordström tror att Linnés tjänstefolk kan ha bott här.

Vid Linnéträdgårdens entré har man hittat lämningar av ekonomibyggnader som uppfördes på 1700-talet. Arkeolog Annika Nordström tror att Linnés tjänstefolk kan ha bott här.

Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.


Annika Nordström sitter på knä och gräver i schaktet som nu är runt en meter djupt. Hon är arkeolog och projektledare för den utgrävning som sker i anslutning till entrén i Linnéträdgården. Här ska man anlägga en ny besökspaviljong och för att man ska kunna bygga något permanent har Länsstyrelsen beslutat att området först måste grävas ut. Och det har man hållit på med i en månads tid.

– När vi pratar om fynd är det väldigt många vardagsföremål som kommer upp, så som hushållskeramik. Men vi hittar också förhållandevis mycket äkta kinesiskt porslin och det är ju inte så konstigt eftersom vi ändå är i Linnés hushåll, säger Annika Nordström, projektledare på Arkeologerna vid Statens historiska museer, och visar de olika skärvorna som de samlat.

Se film från utgrävningen


Mängder av fisk- och fågelben

Efter att Carl von Linné flyttade in i prefektgården i mitten på 1700-talet, lät han uppföra två ekonomibyggnader. Utgrävningen sträcker sig över området där husen har stått och en liten bit till. Under arbetet har arkeologerna hittat fynd som ger små ledtrådar om vad som kan ha skett i uthusen.

– I det västra rummet har det varit en väldigt stor eldstad. Vi har även tittat på jord och fynd som vi hittat vid eldstaden och tror att man förmodligen har använt rummet som bykhus eller någon större bagarstuga, säger Annika Nordström och fortsätter:

– Eldstaden i det östra rummet var mindre. Där hittade vår arkebotaniker otroligt många rester av fiskben. Vi tror att man där hållit på med måltidsberedning eller till och med att man jobbat med att torka fisk.

Även andra typer av ben har dykt upp under arbetet. Det är känt sedan tidigare att Linné höll olika djur i trädgården. Än idag kan man till exempel se burarna där apor satt fastkedjade lite längre in i själva trädgården. De benrester man hittat hittills ser dock framförallt ut att komma från djur som man åt.

– Vi har hittat otroligt mycket fågelben som våra osteologer ska titta på. Det har ju såklart gått höns här, men vi vet också att det fanns kasuarer och påfåglar längre in i trädgården så det ska bli spännande att se vad osteologerna tror att det är.

Ben kan ge svar på vad man åt och vilka djur som vistats i området. Linné hade många olika exotiska djur. Men exakt vilka och var de hölls vet man inte riktigt. Foto: Mikael Wallerstedt

Under utgrävningen har de också tagit jordprover. Genom att analysera gammalt bajs kan man ta reda på vilka djur som har funnits eftersom man där kan hitta artspecifika parasiter.

Unikt stycke trädgårdshistoria

Annika Nordström har visat utgrävningen många gånger och berättar att de allra flesta besökare och journalister har frågat om benen. Själv tycker hon att de trädgårdsrelaterade fynden är mest intressanta. I utgrävningsområdet har de hittat mängder med planteringskrukor. Man känner till att de började tillverkas någon gång på 1500- och 1600-talet, men i övrigt vet man inte så mycket om dem.

Tack vare krukfynden man gjort vid utgrävningen blir det möjligt att börja prata om svensk trädgårdsarkeologi. Foto: Mikael Wallerstedt

– Man har bara hittat dem på ett fåtal platser tidigare. I Sverige finns ingen forskning på den här typen av material så det här är jättespännande – vi är jätteglada och nästan lite i självsvängning för att det är så kul.

Utgrävningsområdet ligger inte i själva botaniska trädgården, utan strax intill. Att man hittat så pass många krukor tyder dock på att man måste ha sysslat med någon sorts planteringsverksamhet även här. Annika Nordström hoppas att makrobotanikerna ska kunna hitta spår av fröer så att man kan få en bättre bild av vilka plantor som man drev upp och odlade.

Man har hittat både fajans och keramik från 1700-talet. 

Utgrävningen lockar och lär oss nytt

Annika Nordström berättar att hon aldrig tidigare varit med om att folk visat så stort intresse för en utgrävning. Att området har koppling till både Rudbäck och Linné är en givetvis en del av förklaringen.

Idag finns redan mängder av skrifter och kartor som berör Linné och hans liv. Trots det är Annika Nordström övertygad om att fynden och analyserna från utgrävningen kommer att ge ny kunskap om en av våra mest beforskade vetenskapsmän.

– Vårt bidrag som arkeologer är att vi kommer underifrån och tittar på vardagslivet. Nu är vi ju inte i hans boningshus utan i uthusdelarna, men alla de här föremålen är ju kopplade till Linné och kan förbättra kunskapen om vardagen. Vad gjorde de? Hur levde de? Det som inte går att läsa sig till på samma sätt som vi kan se via den materiella kulturen.

I området har man kunnat se att det finns lämningar som är betydligt äldre än från Linnés tid. Metalldetektorer har visat att det finns mynt från medeltiden längre ner i marken. Eftersom man bara ska gräva en meter ner kommer de få ligga kvar. Foto: Mikael Wallerstedt

 

Sandra Gunnarsson

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin