Efterlängtad föreläsning om blodkärlens underbara värld

Christer Betsholtz, professor i vaskulär- och tumörbiologi, var årets Rudbeckpristagare 2020.

Christer Betsholtz, professor i vaskulär- och tumörbiologi, var årets Rudbeckpristagare 2020.

På årets Olof Rudbeckdag den 21 oktober förmedlar framstående forskare aktuell kunskap under temat: ”När hjärnan inte lyder – är det demens?” Den pristagare som publiken har fått vänta längst på är Christer Betsholtz, professor i vaskulär- och tumörbiologi vid Uppsala universitet.


Han fick Olof Rudbeckpriset 2020 för sin banbrytande forskning om hur blodkärl bildas och fungerar. Christer har med sin forskargrupp gjort en detaljerad molekylär kartläggning av cellerna som bygger upp hjärnans blodkärl och funktionerna i den livsviktiga så kallade blod-hjärnbarriären, vilken tidigare har varit ofullständig.

– Blod-hjärnbarriären skiljer sig mycket från resten av kroppens blodkärlssystem, berättar Christer. En frisk blod-hjärnbarriär är en förutsättning för en fungerande hjärna men en felaktig funktion hos blod-hjärnbarriären är orsaken till många, kanske de flesta, sjukdomar i hjärnan.

– För att skydda hjärnan mot farliga ämnen begränsar blod-hjärnbarriären strikt, likt en barriär, vilka substanser som kan passera genom blodkärlsväggen och in i hjärnan. Det kan göra det svårt att få in läkemedel över blod-hjärnbarriären och in i hjärnan, en utmaning vid till exempel cancerbehandling.

Upptäcktsresande i biologins värld

Nyfikenheten och viljan att förstå hur saker hänger ihop har varit en drivkraft för Christer genom hela livet. Som barn var han intresserad av naturen och när Christer studerade på läkarprogrammet i Uppsala fanns tidigt viljan att ta ett studieuppehåll för att djupdyka i ett grundforskningsproblem, vilket han gjorde och sen blev kvar. Idag har Christer två professurer vid Uppsala universitet och Karolinska sjukhuset.

– Som forskare kan vi jämföras med de upptäcktsresande från förr, som reste till okända platser som ingen tidigare hade besökt och tog med sig nya saker hem. Vi är upptäcktsresande i biologins värld med våra metoder och förstoringsglas. Vi behöver inte resa så långt, men reser djupt in i blodkärlens underbara värld och vi har redan förstått att det är så mycket mer än bara ledningar som transporterar blod.

Ny framstående teknik

Vid årets Olof Rudbeckföreläsning kommer Christer bland annat att berätta om hur hans forskargrupp har använt en relativt ny teknik som kallas ”encells-RNA-sekvensering”.

– Jag brukar göra en liknelse: Om man vill ta reda på hur en bil fungerar plockar man isär den i alla sina beståndsdelar och analyserar varje del, för att sen plocka ihop den igen för att se helheten och hur den fungerar. Det är precis vad vi gör. Vi plockar isär varje cell och sekvenserar mRNA-molekylerna. Sen kan vi med avancerade dataprogram se och gruppera ihop cellerna i olika typer.

– Tekniken gör att vi i nuläget bygger upp en enorm kunskapsbas som slutligen kommer bli högprecisa kartor över precis alla celler och vad de uttrycker för gener i blodkärlen. Jag tror att kunskapsmängden som vi bygger upp kommer att bli av avgörande betydelse för sjukdomar och behandlingar av dem i framtiden.

Olof Rudbeckpris 2020

Efter Covid-pandemin och två års väntan kommer publiken nu få höra Christer Betsholtz föreläsning ”Blodkärlens underbara värld – så mycket mer än kroppens rörmokeri”.

– Olof Rudbeckpriset betyder mycket för mig. Det ett fint erkännande från Upsala Läkareförening och vetenskapsområdet för medicin och farmaci på Uppsala universitet att vår forskning har betydelse. Mina förhoppningar på dagen är att den ska bli trevlig och att alla som deltar ska känna att det är roligt och viktigt med vetenskap!

Cecilia Yates

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev



FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin