Hjärntumörers invasionvägar har betydelse för behandling av patienter

Hjärntumörer från fyra olika patienter som återskapats i möss. I bilden motsvarar grön färg tumörceller.

Hjärntumörer från fyra olika patienter som återskapats i möss. I bilden motsvarar grön färg tumörceller.

Den allvarliga hjärntumören glioblastom växer på ett invasivt sätt och går i dagsläget inte att bota. I ett projekt som leds av professor Sven Nelander ska forskarna använda en unik biobank med tumörceller från patienter för att förstå varför tumörcellerna växer så invasivt. Målet är att kunna skräddarsy behandlingar som riktar sig mot invasionsvägarna hos enskilda patienter.


Sven Nelander. professor vid institutionen för
immunologi genetik och patologi.
Foto: Mikael Wallerstedt

Varje år drabbas över 300 svenskar av hjärntumören glioblastom. Sjukdomen är ökänd för sitt aggressiva förlopp och det finns ännu ingen botande behandling. En viktig anledning till det är tumörcellernas förmåga att växa diffust genom hjärnan. Tumörcellerna förekommer både i nervbanor och längs blodkärl vilket gör dem omöjliga att operera bort.

Därför är det viktigt att förstå precis hur invasionen sker, vilka gener som ligger bakom och om diffust växande celler kan slås ut med läkemedel. Sven Nelander och hans kollegor har som mål att ta reda på det i ett femårigt projekt med titeln “The Routes of Glioblastoma and their Patient-Specific Vulnerabilities”. Projektet finansieras av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW).

Kopior av patienters tumörer ska ge ledtrådar om invasionsvägar

Forskarna kommer att använda en biobank med djurmodeller där varje modell består av tumörceller från patienter som injicerats i hjärnan hos möss. Det innebär att man i laboratoriemiljö kan återskapa kopior av den ursprungliga tumören.

I modellerna kommer forskarna att karakterisera olika typer av invaderande tumörceller och undersöka sambandet mellan olika former av invasion och överlevnad hos patienter. De kommer också att identifiera gener som styr olika sorters invasion och göra dataanalyser för att förstå invasionen och förutsäga behandlingar. Fynden kommer att sammanställas i en öppen databas där andra forskare kan studera data och få tillgång till modeller från projektet.

– Stödet från KAW är otroligt värdefullt för oss för att kunna bryta ny mark för att förstå och förhindra hjärntumörers invasiva växt. Metodiken som vi utvecklar kommer att också att ha ett stort värde vid studier av andra cancerformer, säger Sven Nelander, som är professor vid institutionen för immunologi genetik och patologi.

Kerstin Henriksson

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin