Kritiskt tänkande i skolan kräver gedigna ämneskunskaper

Elever som är bra på kritiskt tänkande i ett ämne är inte automatiskt bra på kritiskt tänkande i ett annat ämne visar en ny studie från Uppsala universitet. Resultaten motsäger därmed en vanlig uppfattning att kritiskt tänkande är en generell förmåga.

– I studien ser vi att det krävs goda kunskaper i ämnet som helhet för att eleverna ska kunna tänka kritiskt. Ämneskunskaper och förmåga till kritiskt tänkande verkar alltså hänga samman, säger Thomas Nygren, lektor i didaktik vid Uppsala universitet.

Forskningsstudien har gjorts av en forskargrupp med fem forskare i ämnesdidaktik vid Uppsala universitet som har studerat kritiskt tänkande i fyra ämnen: svenska, historia, fysik och matematik. Forskarna har studerat nationella prov för 76 elever i årskurs nio. Utifrån den bland forskare mest vedertagna definitionen av kritiskt tänkande har forskarna identifierat de frågor i proven som testar elevernas kritiska tänkande och jämfört samma elevs svar och resultat i olika ämnen.

Forskarna har inte kunnat se någon överföringseffekt inom kritiskt tänkande hos eleverna mellan ämnena. Elever som visat sig vara bra på kritiskt tänkande i ett ämne är alltså inte nödvändigtvis bra på kritiskt tänkande i ett annat ämne. Kritiskt tänkande inom fysik kan till exempel vara att ta del av samhällsdebatten med beröring till fysik medan det i svenska bland annat handlar om en förmåga till aktivt läsande och att kunna jämföra olika typer av texter.
– Vi blev rätt så överraskade över hur tydliga resultaten var och att kritiskt tänkande var så tätt kopplat till ämnesspecifika kunskaper. Resultaten är en tydlig kontrast till vanliga uppfattningar om att kritiskt tänkande är en generell förmåga, säger Thomas Nygren.

Mer än källkritik

Arbete med källkritik har blivit vanligt i skolan men det är viktigt att notera att kritiskt tänkande är mer än källkritik.
– Skolorna är aktiva i att lära ut källkritik men kritiskt tänkande är så mycket mer och det måste vi definiera och klargöra både i kursplaner och för eleverna. Det måste bli tydligt vad som menas med kritiskt tänkande inom respektive ämne och hur detta kan stödjas i undervisningen, säger Åsa af Geijerstam, lektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.

Ämneskunskaper viktigast

För skolorna innebär de här forskningsresultaten att för att lära eleverna kritiskt tänkande måste skolorna börja med gedigna ämneskunskaper.
– Det allra viktigaste för kritiskt tänkande är att lärarna och skolan ger eleverna förutsättningar för goda ämneskunskaper, säger Thomas Nygren.

Men samtidigt understryker forskarna att studien inte visar att fokus på ämneskunskaper per automatik leder till kritiskt tänkande.
– Eleverna behöver förmodligen få träna på att resonera kritiskt inom respektive ämne utifrån ämneskunskaperna om de ska bli bra på det, säger Johan Prytz, lektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.

---

Läs mer

• Forskningsrapporten: "Critical thinking in national tests across four subjects in Swedish compulsory school"
• Forskargruppen för komparativ didaktik vid Uppsala universitet

Anders Berndt