Etiska vägval i en pandemi

Under coronapandemin ställs många etiska frågor på sin spets. Hur ska vården prioritera bland svårt sjuka patienter om det blir brist på intensivvårdsplatser? Och hur mycket ska individers rättigheter begränsas, för att skydda de mest sårbara från smittspridning? I avsnitt 47 av Forskarpodden pratar vi om folkhälsoetik med Anna T Höglund och Jessica Nihlén Fahlquist.

Lyssna på avsnitt 47: Etiska vägval i en pandemi

Anna T Höglund är universitetslektor på Centrum för forsknings- och bioetik vid Uppsala universitet och forskar om etiska prioriteringar inom vården. De behöver alltid göras, men nu har socialstyrelsen tagit fram nya etiska prioriteringar som kan användas inom vården om covid 19-patienterna blir så många att intensivvårdsplatserna inte räcker till.

– I riktlinjerna nämner man att det här är väldigt svåra beslut att fatta för hälso- och sjukvårdspersonal och att det finns risk för etisk betingad stress utifrån att man måste fatta de här svåra besluten. Då kan det vara väldigt viktigt med debriefing av något slag, kanske etikdiskussioner eller någon slags uppföljning, säger Anna Höglund.

Jessica Nihlén Fahlquist är också universitetslektor vid Centrum för forsknings- och bioetik och forskar om etiska perspektiv på riskkommunikation och om folkhälsoetik. Hon är nöjd med riskkommunikationen under coronapandemin, eftersom den också lyfter etiska aspekter.

– Folkhälsa är ganska mycket en avvägning mellan den kollektiva hälsan och individers rättigheter och värderingar. Man måste balansera människors rätt att välja själva, åka till Alperna, röra sig utomhus, gå på affären fast man är sjuttio eller vad det nu kan vara. Å ena sidan människors rätt att välja själva, å andra sidan de mest sårbara individernas rätt att inte skadas.

Annica Hulth