Tester ger ny bild av smittspridningen

Med hjälp av ideellt arbetande läkare har forskarna testat över 6 000 personer som jobbar på olika vårdhem.

Hans forskargrupp vid Zoonosis Science Center (ZSC) vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi (IMBIM) har för närvarande ett stort fokus på forskning om coronapandemin. Förutom forskning om möjliga läkemedel mot covid-19, är forskningen inriktad på att hitta och utveckla tester som påvisar antikroppar mot viruset och vilken funktion de har.

Målet är att skapa en mer realistisk bild av smittspridningen i Sverige men också att bättre förstå antikropparnas roll vid tillfrisknandet och för immuniteten efter infektionen.

– När vi förstod att vi hade en okontrollerad spridning i Sverige, det vill säga att det här är något som vi kommer ha framför oss ett tag, har vi successivt fokuserat om forskningen, säger Åke Lundkvist, professor i virologi som leder verksamheten vid ZSC.

Forskarna har utvärderat ett av alla de snabbtester som säljs via nätet, genom att analysera blodprover från 100 blodgivare från 2018, det vill säga innan viruset fanns bland människor, för att kunna utesluta falska reaktioner. De arbetade rekordsnabbt och publicerade en vetenskaplig artikel om snabbtestet som första forskargrupp i Sverige.

– Orsaken var att behovet var så extremt stort. Med hjälp av ideellt arbetande läkare har vi nu testat över 6 000 personer som jobbar på olika vårdhem. Resultaten från de första 1 000 har vi nu samlat ihop, och dessa data kommer vi publicera så snart det bara går, säger Åke Lundkvist.

Kan ha smittats av personalen

Studien visar att hela 23 procent av de 1 000 vårdarbetarna är eller har varit infekterade.

– Det visar att de äldre som dött på vårdhemmen kan ha smittats av personalen, eftersom de enligt rekommendationerna inte ska ha andningsskydd annat än vid arbete med sjuka patienter. Det är bland annat därför dessa resultat är så viktiga. Bland de ungefär 230 som hade antikroppar mot sars-cov-2, hade knappt hälften inte haft några symtom alls. De har alltså gått till jobbet ändå därför att de känt sig helt friska, säger Åke Lundkvist.

Förutom snabbtest har forskarna utvecklat ett superkänsligt antikroppstest baserat på tekniken luminex. Det här testet är kvantitativt, till skillnad från snabbtesten som bara ger ett positivt eller ett negativt svar.

Nyligen gjordes tester på 453 personer i Stockholm som visade att bara 7,5 procent bar på antikroppar, vilket skiljer sig markant från beräkningarna som gjorts av Folkhälsomyndighetens experter. *

– Hur immuniteten nu kommer att utvecklas får framtiden visa för vi kommer göra om det här i slutet av maj.

Svårt att veta hur flockimmunitet utvecklas

Studien visade också på stora skillnader i smittspridning mellan olika stadsdelar i Stockholm. Idag sätter många sitt hopp till flockimmunitet, men Åke Lundkvist tycker att det är svårt att veta vad det innebär i det här fallet.

– Ingen vet hur det kommer att utvecklas och vad som behövs för att det ska fungera. Vi kan bara spekulera. När det gäller influensa säger man att det räcker med 60 eller 70 procent. Idag när vi vaccinerar halva befolkningen dör ”bara” mellan 800 och 1500 personer i Sverige varje vinter. Innan vaccinet kom på 90-talet dog 2–4000 i vanlig säsongsinfluensainfluensa. Där kommer det inte sluta i den här pandemin.

Åke Lundkvist arbetade på KI och på Smittskyddsinstitutet innan han blev professor vid Uppsala universitet 2014. Ett år senare invigdes ett säkerhetslaboratorium på Biomedicinskt Centrum (BMC). En forskargrupp med många olika kompetenser byggdes upp av Åke Lundkvist och Björn Olsen, professor i infektionsmedicin, till det som senare fick namnet Zoonosis Science Center.

– I vår grupp finns virologer, bakteriologer, entomologer, läkemedelsexperter, veterinärer och medicinare. Det som är helt fantastiskt är att vi nu har en samling människor i vårt zoonoslabb som är optimal för att forska om viruset sars-cov-2, säger Åke Lundkvist.