Professorn som vill bidra till fred på jorden

FORSKARPROFILEN

Porträtt av Isak Svensson

Frågorna om fred och konfliktlösning är ett livslångt engagemang för Isak Svensson. Innan han började studera freds- och konfliktvetenskap var han engagerad i Fredsrörelsen.

Isak Svensson är, som han beskriver det själv, en produkt av institutionen för freds- och konfliktforskning. Sedan han läste grundkursen har hans bana varit spikrak och nu är han professor i ämnet. Hans forskning ska hjälpa oss att förstå varför medlingen minskar i väpnade konflikter.

Kan forskningen bidra till att det ska bli fred på jorden? Om du frågar Isak Svensson, professor i freds- och konfliktforskning, är svaret ja. Forskningen kan inte bara hjälpa oss att förstå varför konflikter uppstår utan också hur vi ska lösa dem.

Isak Svensson har tillsammans med docent Desiree Nilsson, från samma institution, och Magnus Lundgren från Göteborgs universitet, fått forskningsanslag för att besvara frågan: ”Varför minskar medling i väpnade konflikter?”.

– Vi vill försöka förstå något gåtfullt. Kapaciteten att medla har ökat, det finns fler som vill och kan medla, samtidigt så har antalet medlade konflikter gått ner. Det är förbryllande, säger Isak Svensson.

För att förstå varför medlingarna minskat utgår forskarteamet från att medlingsförmågan har försvårats av att konflikterna runtom i världen ändrat karaktär.

– Vi har utifrån det tre stycken teorier. Den första är internationalisering, att externa aktörer blandar sig i inbördeskrig, förklarar Isak Svensson.

Den andra teorin, fragmentering, är att rebellgrupper blivit mer uppdelade och i många fall består av olika krigsherrar. Den tredje teorin är radikalisering. Att fler grupper, framför allt i muslimska konflikter, blivit allt mer radikala.

– Fler än hälften av alla världens konflikter innehåller en rebellgrupp som är anslutna till al-Qaida eller IS, säger Isak Svensson.

Just nu är han i slutfasen av ett större forskningsprojekt som pågått sedan 2016. Det har handlat just om radikalisering och vägen till fred i jihadistkonflikter. En forskning han tror de kommer kunna bygga vidare på i det nya projektet.

Forskarteamet kommer också att använda sig av konstruerade konfliktscenarior för att kunna analysera olika delar av beslutsprocessen samt djupstudera konflikten i Syrien.

Isak Svensson tror att resultaten av forskningen kan betyda en hel del för framtida medlingsinsatser.

– Det kan hjälpa beslutsfattare att förstå hur den här typen av konflikter påverkar medlingen och hur man kan bli bättre på att medla.

Frågorna om fred och konfliktlösning är ett livslångt engagemang för Isak Svensson. Innan han började studera freds- och konfliktvetenskap var han engagerad i Fredsrörelsen.

– När jag började läsa fredsforskning så upptäckte jag att det sättet att angripa de här frågorna passade mig bättre. Forskningen ställer öppna frågor och försöker förstå processerna bakom konflikterna, säger han.

Och kanske har en akademisk bana varit självklar för Isak Svensson redan tidigare än så.

– När jag var liten sa jag att jag ville bli professor i djur och natur, berättar han.

Under 2021 fyller freds- och konfliktvetenskapen i Uppsala 50 år, något man kommer uppmärksamma på institutionen under hösten.

– Internationellt ledande forskare i ämnet kommer till Uppsala för samtal. Vi kommer också ha en podcast-serie som rullar under året där vi pratar med olika personer som är knutna till ämnet, berättar Isak Svensson.

Med hjälp av statistik från UCDP (Uppsala Conflict Data Program), en världsledande konfliktdatabas, så brukar institutionen sammanfatta hur varje år har sett ut ur ett freds- och konfliktvetenskapligt perspektiv. 2020 har varit ett speciellt år på många sätt och det har såklart även påverkat världens konflikter.

– I början av den här pandemin drog FN:s generalsekreterare igång ett initiativ av global vapenvila som togs emot väl. Så i början av den här pandemin var vi vid den fredligaste punkten på länge, säger Isak Svensson.

Stormaktsrivaliteten mellan Kina och USA satte emellertid stopp för vapenvilan och nu är vi, enligt Isak Svensson, till viss mån i ett sämre läge än innan pandemin.

– Vi hade ett unikt tillfälle att vända den här krisen till en möjlighet, säger han.

Däremot tycker han att det är hoppfullt att se hur forskarsamhället har samarbetat under pandemin.

– Det kanske visar att forskningen kan vara vägvisare i globala frågor.

Agnes Loman

25 januari 2021

Fakta: Isak Svensson

Titel: Professor i fred- och konfliktforskning

Gör på fritiden: Tycker om att laga mat till min familj

Senast lästa bok: ”Wolf hall” av Hilary Mantel

När eller var får du dina bästa idéer: Innan 10-kaffet, när jag skriver

Drivkraft som forskare: Att hjälpa till att få fram evidensbaserad kunskap om freds- och konfliktfrågor

Person du inspireras av: Min hustru Kristina

Vad hoppas du på ska hända 2021: Förutom en vändning när det gäller det globala klimatarbetet (som påverkar allt) hoppas jag på fredsavtal i Ukraina, Jemen, Libyen och Afghanistan.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

Namn
E-postadress
Senast uppdaterad: 2021-05-31