Fem nya projekt samverkar kring samhällsutmaningar

27 januari 2021

Porträtt av Anna Foka

Anna Foka, institutionen för ABM, har fått medel för att i samarbete med Statens museer för världskultur (SMVK) undersöka och utveckla digitala och inkluderande lärupplevelser för skolelever.

Fem nya projekt har fått finansiering inom ramen för Uppsala universitets program Verifiering för samverkan, VFS. Det handlar bland annat om lärande om kulturarv på distans och mentormödraskap i socialt utsatta områden.

VFS är ett led i universitetets arbete med att stimulera hållbar samverkan och forskningens samhällsnytta. Finansieringen på upp till 300 000 kronor per projekt ger forskare och organisationer möjlighet att tillsammans utveckla och testa nya lösningar på behovsdrivna och konkreta utmaningar.

De projekt som fått medel handlar om att utveckla lärande om kulturarv på distans, förbättra tekniken i smarta fönster, utforma goda digitala dagliga verksamheter, införa en modell för mentormödraskap i socialt utsatta områden samt fenotypning av mikroalger för effektivare bioproduktion.

Förstudie om lärande på distans

Anna Foka vid institutionen för ABM (arkiv, bibliotek och museer) är ansvarig forskare i ett av de projekt som fått finansiering. I samarbete med Statens museer för världskultur (SMVK) ska hon och forskarkollegor genomföra en förstudie kring lärande på distans och möjligtvis med hjälp av virtual reality. Även representanter för Google Arts & Culture, Europeana och Riksantikvarieämbetet kommer att bidra i projektet.

– Vårt projekt utgår från behovet inom kulturarvssektorn om att vara inkluderande och kunna möta morgondagens publik, men är också kopplat till vårt alltmer digitala globala samhälle vilket inte minst har aktualiserats som ett resultat av pandemin. Vi vill undersöka vad museer och virtuella inlärningsprocesser kan göra för att digitalt kulturarv ska bli tillgängligt för fler skolelever och dessutom bli mer transparent, berättar Anna Foka. 

Startar i april

Projektet startar i april och en central del blir en enkätundersökning som kommer att rikta sig till både lärare och skolelever. De får testa den digitala lärplattformen som efter omsorgsfull utvärdering kommer att väljas ut som best practice och fyllas med innehåll. Det är ingen tvekan om vad Anna Foka ser fram emot mest av allt.

– Elevernas och lärarnas enkätsvar! Jag är mycket intresserad av att ta del av andra åsikter än mina egna kring våra rika kulturarvssamlingar i Sverige. Jag tror att det är viktigt att lyssna och ta in olika perspektiv för att göra en digital lärupplevelse inkluderande för alla.

Finansierade projekt

Här följer en sammanfattning av de fem projekt som har fått finansiering:

1. Världskultur blir digital lärupplevelse
Hur kan kulturarv göras tillgängligt för fler och bli en kraft som förenar ett mångkulturellt samhälle? Det här projektet vill ta tillvara potentialen i den digitala tekniken för att med dess hjälp levandegöra samlingar och föremål på ett sätt som inkluderar och engagerar skolelever oavsett kön, kulturell- och socioekonomisk bakgrund. Projektet leds av Anna Foka, forskare vid Institutionen för ABM (arkiv, bibliotek, museer) och drivs i samarbete med Statens museer för världskultur (SMVK) som omfattar fyra museer i Sverige; Etnografiska museet, Medelhavsmuseet, Östasiatiska museet samt Världskulturmuseet.

2. Skyddande lager ska göra smarta fönster ännu smartare
I smarta fönster används elektrokromism (EC), en energibesparande teknik som gör det möjligt att kontrollera värme- och ljusinsläpp. I detta projekt kommer Ilknur Bayrak Pehlivan, forskare vid Institutionen för materialvetenskap i samarbete med Sisecam, som är den största planglastillverkaren i Europa, att ta fram skyddande skikt av oxidtunnfilm för beläggning på de elektrokroma lagren av nickel- respektive volframoxider som omsluter polymerelektrolytlagret i en EC-enhet. Projektet syftar till att bidra med ny kunskap inom området skyddande lager och förbättra prestandan och hållbarheten i EC-system.

3. Digital daglig verksamhet
Hur kan goda digitala möten utformas inom daglig verksamhet för personer med intellektuella och omfattande fysiska funktionsnedsättningar? Frågan är brinnande aktuell i ljuset av den pågående pandemin. Vid Danvikstulls dagliga verksamhet gick man snabbt över till digitala möten för att kunna erbjuda en välbehövlig struktur i vardagen för sina brukare, pandemin till trots. Hur har det fungerat och hur kan digital daglig verksamhet utvecklas framåt på ett sätt som gynnar personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras förutsättningar för samhällsengagemang? Kring dessa frågor möts Kristina Engwall, forskare vid Centrum för socialt arbete, CESAR, på Sociologiska institutionen och Danvikstulls dagliga verksamhet.

4. Sydafrikansk innovation ska lyfta barnhälsan i socialt utsatta områden
Philanimodellen är en sydafrikansk innovation för att förbättra barns hälsa och utveckling genom mentormödraskap. Mammor med erfarenhet och god förmåga att uppfostra barn stöttar andra mammor i liknande miljö i att skapa en hållbar och hälsosam livssituation för sig själva, sina barn och familjer. I ett samarbete mellan Mats Målqvist, professor vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa och det sociala företaget Yalla Trappan i Malmö ska nu Philanimodellen introduceras i utsatta områden i Malmö.

5. Förfinad användning av mikroalger för industriella ändamål
Det finns en stor potential i att använda fotosyntetiserande mikroalger som effektiva katalysatorer i bioproduktion. Lars Behrendt, forskare vid Institutionen för organismbiologi har tillsammans med kollegor utvecklat en plattform, PhenoChip, som med hjälp av mikrofluidik möjliggör fenotypning under väldefinierade miljöförhållanden. Inom ramen för detta samarbetsprojekt med forskare från Uppsala universitet och Linnéuniversitetet samt ett antal industripartners, kommer PhenoChip att användas för att välja ut mikroalger med bäst förmåga att ta upp koldioxid från industriella rökgaser.

Fakta: Verifiering för samverkan (VFS)

Inom VFS är det upp till tre ansökningstillfällen per år och de fem projekten beviljades medel i den andra omgången där beslut togs innan jul. De valdes ut av totalt nio ansökningar.

Ansökningar om VFS-medel bedöms av granskare som utsetts av universitetets tre vetenskapsområden. Därefter gör samverkansrådet en sammanvägd bedömning och rekommendation om beslut till rektor.  

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

Namn
E-postadress
Senast uppdaterad: 2021-05-31