Viktigt förstå flyktingströmmar från konflikter

24 februari 2021

porträttbild på Margareta Sollenberg

– Frågan är väldigt angelägen och politiserad och det finns ett stort lidande ihop med de här flyktingströmmarna, säger Margareta Sollenberg.

Hallå där Margareta Sollenberg, forskare vid institutionen för freds- och konfliktforskning, som nyligen fått anslag från Vetenskapsrådet till det treåriga projektet ”Vad driver människor på flykt? Att förklara variationen i flyktingströmmar från konflikter”. Vad ska du göra i projektet?

– Enorma mängder människor är på flykt, över 70 miljoner. Vi vet många av dem är på flykt för att det är någon typ av konflikt, men vi vet egentligen inte så mycket mer. Min kollega Magnus Öberg, som också deltar i projektet, höll på med det här för ungefär 10 år sen. Men då existerade inte den data vi har idag så de kom inte längre.

– Frågan är väldigt angelägen och politiserad och det finns ett stort lidande ihop med de här flyktingströmmarna. Så vi vill ge oss på den här frågan igen och titta på nyanserna i flyktingströmmarna. Vi vet att från vissa konflikter kommer det jättemycket flyktingar och från vissa inte, men vi vet inte varför.Det finns inga enkla svar och vi tycker att vi är i en position där vi kan göra det.

Du är freds- och konfliktforskare, varför studerar du flyktingströmmar?
– Jag har jobbat jättemycket med konfliktdata över en lång tid. Som freds- och konfliktforskare är det vårt ansvar att använda den kunskap och expertis vi har i de områden där det spelar roll. Ämnet kommer ur viljan att förstå vad som driver konflikter och konflikters lösning. Konflikternas konsekvenser, som i det här fallet rör sig om flyktingar, är ju också något som driver konflikter i nästa steg. Antingen någon annanstans eller en ny konflikt.

Vilka konflikter orsakar de största flyktingströmmarna idag?
– När jag pratar om flyktingar är det både flyktingar där man rör sig utanför sitt land och även internflyktingar som rör sig inom sitt eget land. Det kan ibland vara svårt att veta exakt hur många internflyktingar det finns. Naturligtvis har konflikten i Syrien lett till stora flyktingströmmar, där många rört sig utanför landet. Ett annat land som har mycket flyktingar är Yemen och Demokratiska republiken Kongo, och där är det mycket internflyktingar.

Hur kan forskningen komma till nytta?
– Om över 70 miljoner människor är någonstans där de inte vill vara och har varit med om helt fruktansvärda saker, då måste någon ta ansvar för att förklara det och göra något åt det.

– Vi hoppas att man med hjälp av vår forskning bättre ska kunna förutse flyktingströmmar. Då har vi bättre möjlighet att bistå på olika sätt. Det här projektet passar också in i andra större projekt som pågår på vår institution.

– Rent personligt hoppas jag också på att folk bättre ska förstå att många av de som flyr faktiskt är utsatta för våld på riktigt. Sen är det också miljoner människor från Afghanistan där människor varit på flykt i över 40 år.

Vad vet forskningen idag om det här ämnet och vad behövs mer kunskap om?
– Vi vet att en stor konflikt ger en stor mängd flyktingar, men alla stora konflikter generar inte många flyktingar och vi vet inte varför det är så. Vi har fragmentarisk kunskap, delar och stora drag. Vi har inte nyanserna som vi behöver för att kunna göra riktade och korrekta insatser, vi blir hela tiden överraskade av flyktingströmmarna. Vi kan bidra med en del av den kunskap som behövs för att bättre kunna förutse och hjälpa till där det behövs.

Agnes Loman

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

Namn
E-postadress
Senast uppdaterad: 2021-05-31