Han analyserade Alfred Nobels kemikalier
12 mars 2021

Professor Adolf Gogoll, professor vid institutionen för kemi-BMC vid Uppsala universitet, har analyserat innehållet i flaskorna.
Nobel Prize Museum har bestämt innehållet i 43 gamla flaskor och burkar från Alfred Nobels laboratorium, i samarbete med Riksantikvarieämbetet och Uppsala universitet. – En förvånansvärt välbevarad samling kemikalier, säger Adolf Gogoll, professor vid institutionen för kemi-BMC.
Det var Adolf Gogoll som utförde de kemiska analyserna, efter att flaskorna och burkarna fraktats till Uppsala från Nobelmuseet i Karlskoga. Det var stora burkar med oorganiska salter och oxider och i flaskorna fanns diverse vätskor.
– Det som överraskade mig mest var att innehållet var så välbevarat. Det var bara ett fåtal av alla dessa organiska ämnen som visade på sönderfall, säger han.
Utsätts kemikalier för luft och dagsljus så kan de antingen oxideras (reagera med syre) eller polymeriseras. Men så hade inte skett, konstaterar Adolf Gogoll.
– Det var många som såg helt rena ut. Om någon sagt: Det här köpte jag igår från vår vanliga kemikalieleverantör hade jag inte fattat minsta misstanke att det inte var så.
Svåra att öppna
Men nog syntes det att de kom från en annan tid. En del flaskor saknade etiketter och på en del var etiketterna skadade. Ibland fanns noteringar på italienska eller ålderdomliga namn. Flera av flaskorna var svåra att öppna, eftersom de hade stått orörda så länge.
– Då blir det ofta så att ämnet polymeriserar och faller sönder, det blir som fastlimmat mellan flaskhalsen och proppen. De flesta hade korkproppar som blivit hårda och spröda med tiden. Vi fick försöka att försiktigt gräva upp dem så att korken inte skulle smulas sönder.

Han lyckades för det mesta, och fick tillstånd från Nobelmuseet att i några fall värma flaskhalsen med värmepistol så att den skulle utvidga sig. Under processen gick tre flaskor sönder och fick ersättas av nya.
– Det uppstår spänningar i glaset, eftersom gammalt glas inte är så jämnt som modernt, industritillverkat glas, säger Adolf Gogoll.
Intresse för historia
Intresset för kemins historia har han haft länge. När institutionen flyttade till BMC från gamla Kemikum i Engelska parken år 2002 var han med och byggde upp en liten utställning i trapphallen med gamla föremål, kolvar och laboratorieglas. En doktorand och en professor emeritus hjälpte till i arbetet och doktoranden fick senare jobb på Riksantikvarieämbetet.

– När sedan behovet uppstod att bestämma innehållet i Nobels gamla flaskor, tänkte hon på mig och på det viset fick jag uppdraget.
Först frågade han institutionens prefekt Helena Danielson om detta var något han kunde göra på arbetstid.
– Hon blev direkt väldigt begeistrad och ville gärna bekosta detta. Om jag inte hade varit intresserad av äldre föremål hade jag inte tagit på mig det här, för det är en hel del jobb.
Kemiska analyser tog tid
Han räknar med att han lagt ned mellan 20 minuter och en timme på varje flaska, där lite av vätskan varsamt hälldes ut för att kunna utföra kemiska analyser. Kollegan Jean Pettersson var med och bestämde innehållet i de oorganiska salterna med atomabsorbtionsspektroskopi.
– Han använde ett instrument som bara han kan använda och skulle snart gå i pension. Så där hade vi också tur, säger Adolf Gogoll.
Fakta: Alfred Nobels kemikalier
- När Alfred Nobel dog 1896 hade han laboratorier i San Remo, Paris och Björkborns herrgård utanför Karlskoga. Sedan mitten av 80-talet har ett 40-tal flaskor ställts ut i Alfred Nobels rekonstruerade laboratorium på det då nyöppnade Nobelmuseet i Karlskoga.
- Våren 2020 flyttades flaskorna till Uppsala universitet för att analyseras.
- Vid analysen hittades tungmetaller som bly och krom. Vissa flaskor innehöll ämnen som används vid dynamittillverkning, medan andra innehöll också blandningar och möjliga spår av kemikaliska reaktioner som Alfred Nobel eller någon av hans kollegor arbetat med.
Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev
Fler nyheter:
Sök bland alla nyheter från Uppsala universitet