Statligt anställda får lära sig mer om mänskliga rättigheter

Som statligt anställd ansvarar man för efterlevnaden av de konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har ratificerat. Uppsala universitet anordnar utbildningar på uppdrag av regeringen.

Sverige har återkommande fått kritik från FN för hur vi sköter våra åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter. Sverige har ratificerat konventioner kopplade till mänskliga rättigheter men FN anser att vår efterlevnad av konventionerna inte är tillräcklig. 

För att öka efterlevnaden har regeringen gjort olika insatser och 2014 fick Uppsala universitet ett regeringsuppdrag att arbeta med kompetenshöjande åtgärder för statligt anställda.

– En åtgärd för att komma till rätta med problemet är kompetenshöjning för statligt anställda, berättar Johanna Romare, programsamordnare vid teologiska institutionen och ansvarig för regeringsuppdraget vid Uppsala universitet. Vi arbetar därför med olika insatser för att öka kunskapen och förståelsen av vad det innebär att vara statlig tjänsteperson i förhållande till mänskliga rättigheter.

Ska vara en grundläggande del

Johanna Romare konstaterar att mänskliga rättigheter inte är valfritt för myndigheter.  Myndigheten och enskilda handläggare kan inte lägga tid på mänskliga rättigheter i mån av tid.
– Mänskliga rättigheter är inte frivilligt och ska inte göras vid sidan av ordinarie verksamhet eller vägas mot något annat. Den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna är också svensk lag. De mänskliga rättigheterna ska vara en grundläggande del av myndigheten och är en del av både rättssäkerheten och demokratin.

– Som anställd inom staten svarar man för efterlevnaden av de konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har ratificerat. Det ska inte spela någon roll vem man vänder sig till. Som myndighetsperson har man en maktposition, även om man som enskild handläggare kanske inte alltid känner att man har en maktposition i det dagliga arbetet när det är ont om tid och man försöker hantera alla krav man har på sig.

Erbjuder olika insatser

Genom regeringsuppdraget erbjuds en introduktionsutbildning via webben, grundkurs på tre dagar och olika former av fördjupningar.
– Vi åker också ofta ut och pratar med hela eller delar av en myndighet, det kan till exempel vara föreläsningar i samband med planeringsdagar eller dylikt.

Johanna Romare berättar om ett kursmoment som brukar ge upphov till mycket diskussion och respons bland kursdeltagarna och det är ett moment om rasismens normalisering i Europa och Sverige.
– Det momentet tydliggör vad rasism kan göra, ser ut och hur man ska förhålla sig till normaliseringen.

Deltagarna på utbildningarna tycker oftast att det är spännande och viktigt.
– Dessutom fungerar ofta utbildningarna som ögonöppnare för vad mänskliga rättigheter innebär för de olika myndigheternas verksamhet.

Vetenskapligt förankrat

Johanna Romare berättar att Uppsala universitet fick regeringsuppdraget eftersom det är viktigt att utbildningar och insatser är vetenskapligt förankrade och inte politiska eller ideologiska.
– Ett av de stora värdena med utbildningarna och andra kompetenshöjande åtgärder är att deltagarna får samma terminologi och det är en förutsättning för likabehandling inom och mellan myndigheter.