Nytt nätverk för nukleär astrofysik

Uppsala universitet är en del av det nya Horizon2020-nätverket ChETEC-INFRA, eller Chemical Elements as Tracers of the Evolution of the Cosmos – Infrastructures. Under de kommande fyra åren ska nätverket stärka det europeiska forskningslandskapet inom nukleär astrofysik.

I början av maj 2021 startades nätverket ChETEC-INFRA för nukleär astrofysik. Fram till april 2025 kommer Uppsala universitet, tillsammans med 31 partners i 17 länder runtom i Europa, bygga upp heleuropeiska samarbeten inom det interdisciplinära forskningsfältet nukleär astrofysik, där kärnfysik, astronomi/astrofysik och datavetenskap möts. Den Europeiska kommissionen stöttar nätverket med sammanlagt fem miljoner euro.

– Vi kommer bedriva forskning, utbildning och samverkan. Men främst ägnar vi oss åt så kallad Trans-National Access, vilket innebär att vi ska göra faciliteter tillgängliga för intresserade forskare. Exempelvis kan det handla om acceleratorer, teleskop och superdatorer, säger Andreas Korn, universitetslektor vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet.

Deltagarna kommer samarbeta i olika individuella forskningsprojekt. Tillsammans med forskare i bland annat Vilnius, Heidelberg och Trieste kommer Uppsala universitet att fokusera på metoder för spektroskopiska stjärnanalyser.

Forskningsprojekt inom stjärnspektroskopi

Stjärnspektroskopi ger tillgång till de enstaka grundämnenas förekomster i olika objekt, regioner och faser i Vintergatan. Med observationer vill forskare förstå de processer som styr grundämnenas successiva anrikning genom olika fusionsprocesser i stjärnor. Fältet kallas också för galaktisk arkeologi eftersom man ofta studerar metallfattiga stjärnor från Vintergatans och universums barndom för 12 miljarder år sedan.

– Mitt uppdrag inom forskningsprojektet är att utveckla en analyspipeline som i bästa fall etablerar en ny standard för haltanalyser i forskningsfältet. Pipelinen ska inte kunna allt, utan istället vara skräddarsydd för just de forskningsfrågor vi har för närvarande. En postdoktor kommer att anställas för att hjälpa till att anpassa befintliga pipelinekomponenter till de vetenskapliga ändamål som projektet bestämmer sig för, säger Andreas Korn och avslutar:

– Det känns spännande och utvecklande att vara delaktig i projektet och nätverket. Det är speciellt kul att jobba med de stora frågorna i nukleär astrofysik, exempelvis de som rör grundämnesbildning i Big Bang. Det är häpnadsväckande att vi kan studera atomer som skapades bara minuter (!) efter universums uppkomst i den så kallade Big Bang-nukleosyntesen.

 

Therese Herrgård