Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern

10 september 2021

Skelett liggandes på sidan i en grav. Mellan armar och ben håller han ett svärd.

Krigaren låg på sidan i fosterställning och mellan sina armar och ben höll han ett svärd.

Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer om honom.

– Själva föremålen är spännande. Allt är så välbevarat och kan fungera som en pusselbit i förståelsen för Buttle änge specifikt och för Gotland generellt, säger Alexander Andreeff Högfeldt, adjunkt vid institutionen för arkeologi och antik historia och som i egenskap av lärare och grävledare var med vid upptäckten.

Han har länge intresserat sig för platsen. Vad som en gång förde honom hit var de två bildstenar som står här. Den ena är nästan fyra meter hög vilket gör den till den högsta bildsten som finns kvar i sin naturliga miljö på Gotland. I området finns även husgrunder och ett gravfält med flera stensättningar, varav två: en större och en mindre, nu grävt ut.

Skelett av spädbarn

Vid hälbenen satt silverdekorerade sporrar.
Foto: Alexander Roesen Sjöstrand

Utgrävningar av gravfältet inleddes redan för två år sedan då den mindre stensättningen undersöktes noga. Nu var det dags att ta reda på vad som dolde sig i den större av stensättningarna. Konstruktionen består av en yttre och en inre ring och är ungefär nio meter i diameter. Tidigare har skeletten efter minst två spädbarn påträffats i den inre ringens ytterkant.

–Vi har daterat ett av benen som visade sig vara från vendeltid, omkring 700 år e.Kr. Den här stensättningen kan betraktas som ett eget gravfält i minatyr. Mellan yttre och inre stenringen har vi även hittat rester efter minst en brandgrav, berättar Alexander Andreeff Högfeldt.

1,5 meter ner i marken, i en grav täckt av kalkstenshällar påträffades krigaren. Han låg i fosterställning. Ovanför hans huvud hade ett keramikkärl av svartgods och en behållare av organiskt material placerats. Han hade även fått med sig två knivar och en bältessölja.

Ryttarsvärd

Stridsutrustningen, det 80 cm långa svärdet av spatha-typ och de silverdekorerade sporrarna på hälarna signalerade att personen varit ryttare. Svärdstypen användes både i de germanska områdena, det romerska riket och i det efterföljande Frankerriket. Baserat på gravgåvorna bedömer arkeologerna är att han levde under romersk järnålder det vill säga 0-400 e.Kr.

Svärdsfästet är i trä, bladet av järn och detaljer såsom beslag och doppsko är i brons. Foto: Alexander Roesen Sjöstrand

Men vem var han? Varför begravdes ha just här? Det är frågor som vidare forskning nu ska försöka finna svar på. Arkeologerna vet att folk bott i Buttle änge i närmare 2000 år. Husgrunderna som finns är daterade till 300-500-talet och tidigare utgrävningar har visat att byggnaderna har haft olika funktioner.

– Det ena är ett bostadshus där vi hittat en stor eldstad, ett av husen tycks ha använts som ceremonibyggnad. I det har vi hittat fin keramik och ett romerskt silvermynt och det tredje huset är ett förrådshus där vi hittat stora mängder keramik från krukor som använt för förvaring. Vi har även hittat vävtyngder och en sländtrissa vilket tyder på att det pågått textilhantverk här, säger Alexander Andreeff Högfeldt.

Koppling till platsen

Husen byggdes visserligen sannolikt ett par århundraden efter krigarens död så just i dem har han inte bott, men eftersom han är begravd här måste han ha en koppling till platsen.

Alexander Andreeff Högfeldt, adjunkt vid institutionen
för arkeologi och antik historia. Foto: Daniel Olsson

– Han tillhörde kanske en släkt av fria män och kvinnor som ägde gård och mark i området. Den här mannen var sannolikt krigare, det ser vi när vi tittar på svärdet och sporrarna för det är en riktig ryttarutrustning. Vi vet att skandinaver och germaner tjänade i den romerska armén som hjälptrupper, men om den här personen gjorde det kan vi inte säga, säger Alexander Andreeff Högfeldt.

Föremålen och skelettet har nu förts till Campus Gotland för vidare undersökningar och datering. På osteologiska laboratoriet kommer varje del av skelettet att studeras. Analyser kommer att göras av krigarens dna liksom av sammansättningen av vissa isotoper i hans skelett. Isotoper kan nämligen ge en indikation på var han växte upp, när han dog och även ge en inblick i hans kosthållning. Det går till exempel att se om hans diet huvudsakligen bestod av mat från land eller hav.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

Namn
E-postadress
Senast uppdaterad: 2021-05-31