SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi

30 september 2021

Den nya infrastrukturen ska länka samman forskningsdata och digitaliserade museisamlingar. Här är en illustration som visar flera års arkeologiska undersökningar av kungsgårdshallarna i Gamla Uppsala.

Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.

Tora Holmberg, vicerektor för vetenskapsområdet
för humaniora och samhällsvetenskap vid Uppsala
universitet. Foto: Mikael Wallerstedt

SveDigArk kommer att länka samman forskningsdata med data från arkeologiska undersökningar och digitaliserade museisamlingar. Det gör det möjligt att göra avancerade datadrivna analyser på komplex information från hela Sveriges historia, från istid till nutid.

– Det här är glädjande nyheter som innebär enormt mycket främst för arkeologin, men också i bredare bemärkelse för tvärvetenskaplig forskning om historiska och förhistoriska samhällen. Forskningsinfrastrukturen har bedömts som excellent och har stor strategisk betydelse för Uppsala universitet och Sverige, säger Tora Holmberg, vicerektor för vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap vid Uppsala universitet.

Exponentiell ökning av mängden data

Den digitala och vetenskapliga utvecklingen på 2000-talet har medfört en exponentiell ökning av mängden data om vår historia från forskning och uppdragsarkeologi. Men potentialen har inte utnyttjats fullt ut. En hel del data har aldrig gjorts tillgänglig för forskningen, och den som finns är utspridd och svår att hitta i olika museisamlingar och arkiv.

Karl-Johan Lindholm, docent i arkeologi vid
Uppsala universitet.

Den nationella infrastrukturen för digital arkeologi, SveDigArk, ska möjliggöra arkeologisk och tvärvetenskaplig forskning på dessa källor – från lokala djupstudier till storskaliga synteser som spänner över både tid och rum.

– Landskapets spår av interaktioner mellan människa och miljö är en mångtusenårig källa till kunskap. Informationen kan användas för att förstå vårt förflutna, men också för att formulera lösningar för en hållbar framtid, säger Karl-Johan Lindholm, docent i arkeologi vid Uppsala universitet.

– SveDigArk ska bygga en infrastruktur som tar tillvara och tillgängliggör den enorma kunskapspotential som finns i arkeologisk dokumentation, naturvetenskapliga analysresultat och kulturarvssamlingar. Det ger forskarna möjlighet att genomföra komplexa datadrivna analyser på materialen som tidigare inte varit möjliga.

Kombinerar resurser och kompetenser

SveDigArk är ett konsortium som leds av Uppsala universitet och inkluderar universiteten i Umeå, Lund, Stockholm, Karlstad och Göteborg, SciLifeLab, Statens Historiska Museer och Riksantikvarieämbetet. Konsortiet kombinerar sina resurser och kompetenser och utnyttjar digitaliseringens möjligheter för att realisera målen. Länkad data, öppna format, gemensamma vokabulärer och den semantiska webben kommer kraftigt öka användbarheten av svensk arkeologisk data, inte bara för de olika forskningsområdena utan även i ett globalt sammanhang.

– Genom SveDigArk kommer forskningen kunna besvara nya och högaktuella frågor om dåtid, nutid och framtid, samt stödja samhällsutvecklingen genom att analysera, utvärdera och rekommendera lösningar som tar både människors och miljöns behov i beaktande. SveDigArk möjliggör för svensk arkeologisk och paleoekologisk data att bidra till den globala miljöforskningen i långt högre utsträckning, säger Karl-Johan Lindholm.

Nationell infrastruktur för digital arkeolog

Den nationella infrastrukturen för digital arkeologi, SveDigArk, ska möjliggöra arkeologisk och tvärvetenskaplig forskning. Arkeologiska undersökningar ger uppgifter om levnadssätt, ekonomi, samhällsorganisation, teknologisk utveckling och resursanvändning. Naturvetenskapliga analyser berättar om människors hälsa och livsvillkor, diet och migrationsmönster, kontaktvägar inom och utanför Skandinavien. De avslöjar hur djurliv, växtlighet och miljöer påverkats av både klimat och människan. Med hjälp av GIS (geografiskt informationssystem) och datavetenskap så kan detta komplexa samspel analyseras utifrån tid och plats.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

Namn
E-postadress
Senast uppdaterad: 2021-05-31