Samverkansträff kring framtidens kalla magneter

Toppen av den fem meter djupa termos (vertikalkryostat) som ska användas för att kyla ner magnetprototypen till -270 grader Celsius under testerna i FREIA-laboratoriet.

Toppen av den fem meter djupa termos (vertikalkryostat) som ska användas för att kyla ner magnetprototypen till -270 grader Celsius under testerna i FREIA-laboratoriet.

Högteknologiska företag i Kronobergsregionen samverkar med Uppsala universitet och Linnéuniversitetet för att utveckla en mer miljövänlig och energisnål supraledande magnet. På den första fysiska samverkansträffen, som anordnas den 11 till 12 november, kommer magnetutveckling och projektet ur ett näringslivsperspektiv att diskuteras samt vikten av samverkan mellan näringsliv ock akademin.


– Det är spännande för Uppsala universitet att samverka i ett avancerat projekt med parter från både Linneuniversitetet och högteknologisk industri i Kronobergsregionen. I och med kommande utlysningar inom europeiska regionala strukturfondsprogrammen tror jag det finns många nya möjligheter för Uppsala universitet att samverka i liknande projekt, säger Anders Hagfeldt, rektor vid Uppsala universitet.

Projektet Kompetens- och teknikspridning om kalla magneter för tillgång till en breddad internationell marknad ska genom forsknings- och innovationssamverkan utveckla en ny mer miljövänlig och energisnål supraledande magnet. Förhoppningen är att samarbetet i framtiden leder till mindre, mer energisnåla elektromagneter och en utveckling av nya användningsområden inom till exempel sjukvård-, transport- och energisektorn. Tanken är att projektet står för den magnetutvecklingen i Sverige.

Alla samlas till diskussioner

På samverkansträffen den 11 och 12 november kommer, förutom experter och forskare inom magnetteknologi, representanter från Tillväxtverket, Region Kronoberg, Big Science Sweden, Uppsala universitet och Linnéuniversitet. Tillsammans ska de prata om de nya regionala strukturfondsprogrammen och hur fortsatta arbeten kan utveckla samhället, näringslivet och framtidens elektromagneter.

– Fram tills nu har vi endast träffats digitalt inom projektet. Det har fungerat bra men eftersom vi nu ska ses fysiskt så kommer vi passa på att utveckla arbetssätt och effektivisera våra arbetsled, säger Maja Olvegård, projektledare och forskare vid Uppsala universitet, och fortsätter.

– Under fredagen kommer det även finnas möjligheter till interna diskussioner projektmedlemmarna emellan. Projektet befinner sig i gränslandet mellan förberedelser och tillverkning, vilket markeras av att beställningen av material och utrustning redan har börjat. Nu är det en fördel att alla ses och kan diskutera detaljer på ett annat sätt än vad vi gjort hittills!

Therese Herrgård

 

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin