Kommundoktorand med nyckelroll inom samverkansprojekt

Sedan snart tre år tillbaka finns ett strategiskt samarbetsavtal om forskning inom hållbar stadsutveckling mellan Uppsala universitet och Uppsala kommun. Den unika samarbetsmodellen med bland annat en kommundoktorand förlängs nu. – Täta möten mellan akademi och kommun har gjort att dialog och kunskapsöverföring skett naturligt, säger Rafael Waters, professor i elektricitetslära.

Den 9 december förlängdes det samarbetsavtal som slöts i februari 2019 mellan Uppsala universitet och Uppsala kommun. Fokusområde för det nya avtalet är hållbar samhällsutveckling. Ett av samverkansprojekten leds av professor Rafael Waters vid institutionen för elektroteknik på Uppsala universitet. Tillsammans med kommundoktoranden Carl Flygare träffar han kommunens representanter vid regelbundna möten.

– När det handlar om hållbar utveckling finns det väldigt många utmaningar där forskning kan bidra, och det här är ett sätt där vi tror att man mycket mer konkret och effektivt kan bidra till lösningar som efterfrågas. Jag hoppas det här bara är början, säger Rafael Waters.

Samhällets elsystem står inför en rad förändringar och där bidrar forskning och utveckling av elnätsfrågor med viktiga pusselbitar. Elanvändningen ökar i takt med att städer som Uppsala växer. Men utbyggnaden av elnätet bromsas av bland annat brist på mark i Uppsala kommun, vilket riskerar att sätta käppar i hjulet för lokala utvecklingsplaner. Därtill kommer långa ledtider – tiden från att en process startat till att den fyller sitt syfte.

Dataanalyser kring elanvändning

Ett alternativ till en nätutbyggnad är att effektivisera användandet av elnätet med hjälp av olika flexibilitetslösningar. Det berättar Carl Flygare, vars doktorandtjänst finansieras med 50 procent vardera av universitetet och kommunen.

– I våra dialoger försöker vi lära oss hur olika verksamheter använder el och analysera ifall det går att turas om att använda el på ett annat sätt. Antingen genom smartare styrning eller nya vanor. Det gäller att fundera på vilken data vi skulle vi kunna få tag på och vad vi ska använda den till, säger han.

Historiskt sett finns det en grov bild av elanvändning inom kommunen, framförallt på årsbasis, men det saknas mer detaljerad kunskap om när användningen tar plats i tid och rum. Med sådan information kan man analysera vilka elkonsumenter som skulle kunna balansera andra användares elanvändning, enligt Carl Flygare.

– Om man kan planera sin elanvändning lite bättre kan man använda samma nät fast mer effektivt. Det kan vara en bättre lösning än att bygga mer nät vilket är dyrt och tar lång tid. I teorin skulle vi kunna tillföra omkring 50 procent mer elektrisk energi per år till Uppsala med samma nät som idag. Marginalerna är dock inte jämnt fördelade under året och lägre under vintern än sommaren.

Samlokalisering och energilagring

En tänkbar strategi för kommunen i markanvisningsärenden kan vara att godkänna angränsande byggnationer som belastar elnätet under olika tider på dygnet. Ett annat alternativ till nätutbyggnad är att installera lokala energilager, vars batterier snabbt kan tas i bruk vid kapacitetsbrist i nätet eller prishöjningar på el.

Vad som enligt Carl Flygare gör elfrågor så intressanta och komplexa är att de snabbt griper in i både tekniska, ekonomiska och sociala sammanhang. Rafael Waters instämmer:

– Vi vill ju att vår forskning ska vara relevant för samhället. Därför har vi allt att vinna på att ha en nära dialog med de som är experter på problemen vi vill att vår forskning ska lösa, och som ska genomföra lösningarna i praktiken.    

Anneli Björkman