Renare luft i bussen kan snart bli verklighet
Att välja annat färdsätt än bussen har under coronapandemin varit en självklarhet för de flesta som haft möjlighet. Vi har uppmanats att undvika och inte bidra till trängsel ombord. En ny teknik för luftrening i bussar ger hopp om en trygg kollektivtrafik även i pandemitider.
cell- och molekylärbiologi. Foto: Mark Harris
En innovation i krisen spår skulle man kunna kalla den – en ny teknik för luftrening i fordon som bussar och bilar. Tekniken använder fordonets förbränningsmotor som värmekälla för att sterilisera luften och rensa den från aerosoler som kan innehålla smittämnen, till exempel coronavirus. Tekniken har testats skarpt sedan sommaren 2021 då den installerades på en fossilfri elhybridbuss i stadstrafik. En buss som sedan dess gått mer än 2000 mil.
– När pandemin slog till ville vi göra något för att hjälpa till, använda vår kunskap på något sätt som skulle göra skillnad i samhället. Det är svårt att undvika trängsel i kollektivtrafiken, hela meningen är att man har hög densitet, så då fick vi idén om att helt enkelt göra något för att förbättra luftkvaliteten och lufthygienen i bussarna, berättar Marvin Seibert, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet
Använder kunskapen om virusaerosoler
Marvin Seibert har i mer än 15 år experimenterat med virusaerosoler, det vill säga pyttesmå virusladdade partiklar som människor, som är infekterade med virus, släpper ut bara genom att andas. Tillsammans med forskarkollegor har han i grundforskningssyfte skapat virusaerosoler och studerat dem.
– Nu gör vi tvärtom! Det här innovationsprojektet handlar om att ta död på luftburna smittämnen, och värme fungerar utmärkt som steriliseringsmedium, poängterar Marvin Seibert.
Han lyfter också fram de stora kontrasterna mellan det här projektet och sin normala forskarvardag.
– Det är otroligt roligt att se att man kan göra något som går från idé till verklighet så snabbt. Normalt i min forskning så gör vi experiment med virusaerosoler, tar röntgenbilder och publicerar det, och sedan är det slut. I det här projektet jobbar vi ute i verkligheten och förhoppningsvis kommer vi snart att kunna sprida lösningen vidare.
Enkel men effektiv lösning
Den tekniska lösningen kan installeras på befintliga fordon och använder mycket av det som redan finns i det, och förbränningsmotorn är nyckeln. Motorutrymmet 3d-skannas och sedan designas de komponenter som behövs och skrivs ut med 3d-skrivare. Slangar går från motorutrymmet genom taket på bussen till ventilationsöppningar, och installationen är knappt synlig för passagerarna. Inga filter, kemikalier eller desinfektionsmedel används.
– Det har varit lite av en utmaning för oss att se till att den första installationen, som nu finns på en buss i linjetrafik, både är tillräckligt snygg och dold. Kravet på detta från bussbolaget har dock lett till att vår lösning är mycket närmare en färdig produkt än en prototyp redan nu, berättar Marvin Seibert och tillägger att installationen helt är på insidan av bussen och inte tar särskilt lång tid att göra, ett jobb en mekaniker enkelt gör på några timmar.
Resultaten från de ca 200 dagar som den tekniska lösningen har prövats i verkligheten är goda och inga besvär eller fel har hittills upptäckts. Men hur mycket tekniken minskar risken för smittspridning är i dagsläget inte möjligt att kvantifiera enligt Marvin Seibert.
– Vi kan visa att tekniken tar ut luften och avdödar virus effektivt men hur mycket den reducerar risken för att bli smittad ombord beror på många samverkande faktorer och skulle ta många år och enorma resurser att mäta exakt. Däremot är det ett fullt rimligt antagande att smittspridningen minskar genom den förbättrade luftkvaliteten, säger han.
Pandemin en katalysator för företagande
För att kunna ta tekniken till marknaden har Marvin Seibert och forskarkollegan Kerstin Mühlig startat företaget Virubustor. Det är Kerstin Mühlig som idag driver bolaget och forsknings- och utvecklingsarbetet har hittills finansierats med medel från Vinnova. I samarbetet ingår, utöver bussbolaget, även KTH och motorsportföretaget PBZ. Fastän det gått snabbt framåt från idéstadiet finns det flera utmaningar kvar på resan mot marknaden och tiden är en viktig faktor.
– Utan pandemin, inget Virubustor. Den här lösningsidén uppkom på grund av pandemin och ska hjälpa till att bekämpa den. Därför är det viktigt att få ut den på marknaden mycket snart, men att gå från där vi är idag till en färdig produkt som går att sälja kommer att kosta mer än vad det gjort att ta fram prototypen som nu testas. Det vi försöker nu är att hitta investerare för att finansiera det utvecklingssteget, berättar Marvin Seibert.
Utforskar nya marknader och affärsmodeller
Parallellt pågår en sondering av andra marknader än bussar i kollektivtrafik. I februari styr teamet kosan norrut i Sverige för att dels testa tekniken för ambulanser i kallt väder, och dels träffa möjliga kunder och samarbetspartner. I Piteå ska de besöka motorsporteventet Race of Champions, en aktivitet som möjliggörs genom finansiell stöttning från UU Innovation.
– Vi ska prata med motorsportentusiaster för att se om det finns ett intresse för tekniken i privata bilar. Tekniken kan överföras till bilar med förbränningsmotorer, även hybrid och laddhybrider, och vi vet att risken för smittspridning i en bil är ganska hög. Det är det minsta utrymmet man normalt delar med andra, som exempelvis familjen, säger han.
Något annat som teamet tittar närmare på är affärsmodellen där en hårt prispressad bransch tvingar fram kreativitet även på det området.
– En idé vi jobbar med handlar om 3d-reklam. Eftersom luftventilerna kan 3d-printas är det lätt att ta fram specialdesignade former som representerar exempelvis specifika produkter eller tjänster. Bättre luft för passagerarna och reklamintäkter till bussbolagen – det skulle väl vara en oemotståndlig produkt, säger Marvin Seibert.
Sara Gredemark