Putins mål att skapa en konservativ ortodox stormakt

Vladimir Putin och Rysk-ortodoxa kyrkans överhuvud patriark Kirill av Moskva.

Vladimir Putin och Rysk-ortodoxa kyrkans överhuvud patriark Kirill av Moskva.

Traditionella och kristna konservativa ortodoxa ideal mot det moraliskt förtappade väst. Och att försvara Ryssland som stormakt. Det är avgörande faktorer till hur Ryssland ser på och försvarar sin invasion av Ukraina. Det menar Maria Engström, professor i ryska som i 15 år studerat konservativa riktningar i Ryssland.


– Många konservativa tänkare I Ryssland har aldrig tänkt på det postsovjetiska Ukraina som ett eget land utan som en skapelse av Sovjetunionens administrativa gränser, som ett län eller en region. Ukraina kallas till och med i Ryssland för Malorossiya som betyder ”Lilla Ryssland”, säger Maria Engström.

Ukrainas och Rysslands historia är tätt sammanlänkade sedan mycket lång tid tillbaka, så även de båda ländernas kultur och den kristna ortodoxa identiteten. Många ryska familjer har också nära släkt i Ukraina. När Ukraina valde att närma sig väst sågs detta, av Putin och många ryssar med honom, som ett allvarligt hot mot den ryska säkerheten och den ryska nationella självbilden, enligt Maria Engström.

– Putin har lovat ryska folket att det inte ska bli krig på rysk mark. De så kallade ”militära operationen” i Ukraina är nödvändigt, menar man, för annars kommer Nato att angripa Ryssland. Ukraina har sagt att de vill gå med i Nato och EU och inte längre vara neutralt. Ryssland gick till anfall 2014 mot Krim för att återerövra området eftersom Nato, enligt vad Kreml hävdade, planerade att sätta upp baser där. Med detta argument legitimerade Putin annekteringen av Krim. säger Maria  Engström.

­Ideologiska skäl till invasionen

Men hon ser även ideologiska skäl bakom invasionen. I sin forskning har hon studerat hur idéer om ett återupprättande av ett ortodoxt rike vuxit fram i intellektuella kretsar bland konservativt ortodoxa kristna. I riket som fått namnet Den ryska världen ingår Ryssland, Belarus och Ukraina. Enligt det här synsättet handlar invasionen av Ukraina inte bara om säkerhetspolitik utan lika mycket om att skydda det ortodoxa riket från moraliskt förfall från inte minst USA och väst, som utmålas som Antikrist och måste hållas borta, förklarar hon.

– Den postsovjetiska politiska ortodoxin går tillbaka till mitten av 90-talet, men idén uppstod redan i början av 1800-talet i konservativa kretsar som hade tankar om en ortodox imperialism. Ortodoxin har efter Sovjetunionens fall 1991 blivit något av en kvasiideologi i Ryssland och har tagit plats i stället för kommunismen. Kyrkan var förbjuden i Sovjetunionen men upplevde en ortodox renässans under 1990-talet, säger Maria Engström.

Ansenligt inflytande

Enligt henne utgör den här västfientliga konservativa gruppen inte mer än uppskattningsvis 10 procent av de ortodoxa intellektuella i Ryssland, men trots det har de fått ett ansenligt inflytande över rysk politik.

– De här idéerna passade väldigt bra in i det populistiska tänkandet. Majoriteten i Ryssland har fått det sämre efter Sovjetunionens fall. Övergången till kapitalism gick väldigt snabbt och ledde till att många hade det ekonomiskt svårt. Putin kom till makten med löfte om att återupprätta Ryssland som stormakt.  Putin är inte galen. Han har en plan som han följer steg för steg, säger Maria Engström.

Maria Engström är professor i ryska.

– Motivet till kriget är revanschistiskt. Man vill återta Ukraina, inte erövra nya områden. Man vill upprätta ett ortodoxt imperium, förklarar hon.

Men hur religiös är Putin själv?

– Bilden som folk har är att han är troende. Han går i kyrkan och det påstås att han har en biktfader, som ger honom råd i andliga och politiska frågor, säger Maria Engström.

Enligt henne ligger Putins uttalande om att kärnvapen kan komma att använda mot länder som anfaller Ryssland med kärnvapen, helt i linje med den politiska ortodoxins idéer:

– Ryssland har som de ser det två saker som kan skydda landet. Ortodoxin och atomvapen så att ingen kan slå Ryssland. Om någon anfaller kommer Ryssland att svara. Varför ska världen finnas om inte Ryssland finns, resonerar Putin.

Åsa Malmberg

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin