Läkemedelsverkets Björn Eriksson vill stärka samarbetet med Farmaceutiska fakulteten

– Sverige har de förutsättningar vi behöver för att hävda oss globalt och med gemensam styrka kan vi spänna bågen ännu högre, konstaterade Björn Eriksson, Generaldirektör vid Läkemedelsverket, då han gästade Uppsala universitet och Farmaceutiska fakultetens nya seminarieserie.

– Jag lockades av Uppsala och dess internationellt konkurrenskraftiga Life Science-miljöer. Här möts utbildning, forskning och en rad intressanta aktörer som tillsammans driver utvecklingen framåt, och efter ett år i staden är jag övertygad om att stärkta band mellan Läkemedelsverket och Farmaceutiska fakulteten är en strategiskt viktig framgångsfaktor.

I mars 2021 presenterades Björn Eriksson som ny Generaldirektör vid Läkemedelsverket. Pandemin befann sig i ett av sina mest intensiva skeden och varje seriöst nyhetsflöde toppade med vaccineringar, biverkningar och kliniska prövningar. Som tidigare Hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm var Björn van vid medial kommunikation, men han har under sitt första år i Uppsala också tagit sig tid att personligen närma sig läkemedelssamhället. Till de prioriterade insatserna hör att intensifiera samarbetet över Dag Hammarskjölds väg, och inbjudan att föreläsa vid Farmaceutiska fakultetens nya seminarieserie accepterade han med vändande post.

– För Läkemedelsverket är nära interaktion med utbildning och forskning absolut nödvändigt. Flera initiativ är tagna och fungerar mycket bra, men fortfarande finns stort utrymme för utveckling. Jag kan tänka mig delade tjänster, samverkan kring doktorander, att ta emot examensarbetare och att på olika sätt närma sig Farmaceutiska fakultetens grundutbildningar. Ett aktuellt exempel är vårt nyinrättade Kunskapscentrum för läkemedel i miljön, där vi tillsammans skapat den valbara universitetskursen Läkemedel i miljön.

Kursen, en av flera nyheter i Uppsala universitets pågående satsning på Livslångt lärande, svarar direkt mot en av farmacins största utmaningar då läkemedel – utöver att hjälpa oss till längre och friskare liv – kan orsaka omfattande skada. Via avloppet når de floder, sjöar och åkrar och påverkar där såväl växter som djur: I en aktuell studie av insekter i Fyrisån identifierade nyligen forskare vid Farmaceutiska fakulteten spår av 33 olika läkemedelssubstanser.

– Pandemin och Ukrainakriget är två oerhört allvarliga problem, men på sikt är det klimatet och miljön som kommer att avgöra vår gemensamma framtid. Om läkemedel kan bidra till att försätta hela ekosystem i obalans måste vi formera oss för snabba och samlade insatser. Samtidigt krävs arbete på flera fronter. Bland annat kostar vården en stor del av Sveriges resurser, och nu krävs effektivare verktyg för att förebygga och behandla sjukdom.

I sin presentation Sveriges roll som life science nation resonerar Björn Eriksson kring regeringens åtta prioriterade utvecklingsområden som ska etablera vårt land längs livsvetenskapernas frontlinje. Till de återkommande begreppen hör Kompetensförsörjning, Livslångt lärande, Forskning, Implementering av innovationer i vården och Strukturer för samverkan.

– Sverige har de förutsättningar vi behöver för att hävda oss globalt, men för att nå den absoluta toppen krävs ytterligare insatser. Det här är ju även en samhällsekonomiskt viktig diskussion då Life Science-sektorn som idag står för åtta procent av vår nationella export har uppenbar potential att bidra till ytterligare tillväxt. Region Uppsala-Stockholm, som idag utgör svenskt epicentrum, befinner sig redan på en mycket hög nivå, och med gemensam styrka förmår vi spänna bågen ännu högre.

Magnus Alsne