Självrapporterade symptom viktiga i covidforskning

11 maj 2022

Man med munskydd och mobiltelefon

I appen COVID Symptom Study har studiens deltagare sedan pandemins start dagligen kunnat rapportera om de mår bra eller om de upplever några symptom.

Storskalig insamling av symptomdata kan användas för att kartlägga smittspridningen av covid-19 samt för att förutspå hur många personer som kommer att behöva sjukhusvård en vecka senare. Det visar en studie från Lunds universitet och Uppsala universitet där man analyserat över tio miljoner dagliga rapporter insamlade med en app i Sverige under pandemins första år.

Forskare vid Lunds universitet och Uppsala universitet driver tillsammans COVID Symptom Study Sweden, ett av de största forskningsprojekten om covid-19 i Sverige som genomförs med aktivt deltagande av allmänheten. I appen COVID Symptom Study har studiens deltagare sedan pandemins start dagligen kunnat rapportera om de mår bra eller om de upplever några symptom.

Tove Fall
Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi.
Foto: Mikael Wallerstedt

– Vi visar nu hur symptomdata kan bidra med värdefull information för att förutspå kommande sjukhusinläggningar för covid-19, och bidra till en överblick av hur den regionala smittspridningen ser ut. Det här sättet att kartlägga smitta kan vara särskilt användbar när det av olika anledningar inte finns tillgång till covid-19-testning, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet, och en av huvudförfattarna av studien.

I artikeln har man analyserat drygt tio miljoner dagliga rapporter, inrapporterade mellan april 2020 och februari 2021. I COVID Symptom Study Sweden, som fortfarande pågår, har drygt 209 000 deltagare hittills bidragit med symptomrapporter samt information om covid-19-testresultat och vaccinationer. Syftet med det arbete som nu publiceras i Nature Communications var att utveckla och utvärdera ett ramverk för att beräkna regional förekomst av covid-19 baserat på symptomdata, samt att testa om dessa beräkningar kunde användas för att förutspå kommande sjukhusinläggningar.

– Att genomföra forskning i realtid har sina utmaningar, men är väldigt viktigt under en pågående pandemi. Vi är stolta över att vi har kunnat dela nationella och regionala uppskattningar av förekomsten av covid-19 i realtid i princip varje dag sedan maj 2020 på vår resultatsida, och att svenska kommuner och landsting har haft användning av data från studien. Med över 4,7 miljoner deltagare globalt är ZOE COVID Study ett av de största pågående vetenskapliga projekten som genomförs med aktivt deltagande av allmänheten och det har visat oss vilken kraft denna så kallade medborgarforskning eller citizen science har, säger Maria Gomez, professor i fysiologi vid Institutionen för kliniska vetenskaper och Lunds universitets diabetescenter, också en av huvudförfattarna i studien.

Matematisk modell

Med hjälp av data från deltagare som har rapporterat in både symptom på covid-19 och resultat från pcr-tester, har forskarna utvecklat och validerat en matematisk modell för att förstå vilka symptom som kunde kopplas till viruset. Modellen kunde sedan användas för att uppskatta daglig nationell och regional förekomst av covid-19 i hela deltagargruppen, och även hela den vuxna populationen i Sverige. Genom att kombinera appbaserade beräkningar av förekomst av covid-19 med information om aktuella sjukhusinläggningar kunde forskarna även förutspå framtida sjukhusinläggningar med en måttlig exakthet. Samma modell kunde också med framgång tillämpas i ett engelskt dataset för att förutspå sjukhusinläggningar inom sju engelska sjukvårdsregioner, vilket belyser modellens överförbarhet till andra länder.

Beatrice Kennedy
Beatrice Kennedy, postdoktor i medicinsk epidemi-
ologi. Foto: Danish Saroee

– För att kunna kartlägga smittspridningen i realtid och med hög exakthet så krävs det att man kombinerar information från flera olika datakällor. Vår studie tyder på att en app där deltagare kan rapportera in symptomdata kan vara ett dynamiskt och skalbart sätt att förstå trender i smittspridningen. En symptom-app är med andra ord ett verktyg som man bör ha med sig när vi planerar framtida pandemiberedskap, säger Beatrice Kennedy, postdoktor i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet och studiens försteförfattare.  

Publikation:

Kennedy et al (2022); App-based COVID-19 syndromic surveillance and prediction of hospital admissions in COVID Symptom Study Sweden, Nature Communications; DOI: 10.1038/s41467-022-29608-7; https://www.nature.com/articles/s41467-022-29608-7

Om COVID Symptom Study Sweden

https://www.covid19app.lu.se/covid-symptom-study-sverige

COVID Symptom Study Sweden är ett samarbetsprojekt mellan Lunds universitet och Uppsala universitet. Vuxna personer som bor i Sverige kan delta i studien genom att ladda ned appen COVID Symptom Study och ge sitt samtycke att delta. Deltagarna fyller i en hälsoundersökning vid start och kan därefter rapportera hur de mår varje dag oavsett om de har några symptom eller inte.

Artikeln i Nature Communications är baserad på data från hela Sverige men analyser görs också på regionnivå. En fördjupad analys har även gjorts på de fem största regionerna, Stockholm, Skåne, Västra Götaland, Östergötland och Uppsala. Det är de regioner som har störst befolkning och också det största studiedeltagandet, vilket gör det lättare att urskilja mönster och dra mer säkra slutsatser.

Appen som används för datainsamlingen utvecklades ursprungligen av hälsoföretaget ZOE för icke-kommersiella ändamål, med stöd av läkare och forskare vid King’s College London och Guy’s and St Thomas’ Hospitals. ZOE COVID Study lanserades först i Storbritannien och USA i mars 2020 innan lanseringen i Sverige under namnet COVID Symptom Study Sweden i april 2020.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev



Senast uppdaterad: 2022-06-02