Kan demokrati lösa klimatkrisen?

Porträtt Linda Wedlin

Linda Wedlin är professor i företagsekonomi och programchef för forskningsprogrammet demokrati och högre utbildning. Foto: Mikael Wallerstedt

Hallå där, Linda Wedlin som anordnar och modererar ett panelsamtal i Almedalen på temat ”Vilken kunskap och vilken demokrati behövs för en framgångsrik klimatomställning?”. Vad är det ni ska diskutera?

– Miljödebatten har ibland kritiserat demokratiska principer för att vara för långsamma. Samtidigt finns också en kritik mot att det inte finns tid att ta fram de underlag som de demokratiska processerna kräver. Vi kommer ta avstamp i de två kritikerna och diskutera vad som egentligen behövs för att vi ska kunna fatta beslut och klara en snabb klimatomställning. Klarar demokratin av det? Och har vi den kunskapen vi behöver?

Skulle du säga att demokrati är ett för långsamt verktyg för att lösa klimatkrisen?
– Nej det skulle jag inte säga. Istället tror jag vi behöver diskutera vilken typ av demokratiska processer vi behöver och på vilket sätt de är viktiga. Kanske måste de ändras eller praktiseras annorlunda.

Vilka vänder ni er till med seminariet?
– Vi vill kunna öppna en diskussion om kunskap och universitetens roll i relation till demokratiska processer. Vi hoppas det ska attrahera en publik som är intresserad av universitet, demokrati och stora samhällsfrågor så som miljöfrågan.

Varför är det här en viktig diskussion att ha idag?
– Att motivera att klimatfrågan är stor kanske inte är så svårt, men även kunskap och demokrati som beståndsdelar tror jag är viktiga att diskutera. Vilken roll ska vetenskapen och vetenskaplig kunskap ha i olika typer av beslutsfattande? Det här är något som blivit aktuellt i samband med till exempel covid. Våra spelregler är inte alltid de samma som politikens och det är inte alltid de samspelar.

Menar du att vetenskapen inte alltid blir lyssnad på?
– Så kan det vara. Jag tror dock att det kan bero på att det vetenskapliga samtalet inte har samma logik som det politiska. Beslutsfattarna och politikerna vill ha svar, gärna snabba svar. Vetenskapen ger sällan omedelbara svar och den krocken tror jag kan vara ett problem. Vi vill ju ha ett vetenskapligt baserat beslutsfattande men då får vi också vara realistiska med vilka förväntningar vi har och vilken kunskap som vi baserar våra beslut på.

Vad hoppas ni få ut av att delta i Almedalen?
– Det är forskningsprogrammet demokrati och högre utbildning som står för seminariet och vi har ambitionen att få igång en allmän diskussion om de här frågorna. Vi vill helt enkelt visa att frågor som rör relationen mellan demokratiska processer, kunskap och vetenskap är relevant i många olika sammanhang, till exempel i miljöfrågan.

Sandra Gunnarsson

Vilken kunskap och vilken demokrati behövs för en framgångsrik klimatomställning?

Diskussionen om hållbarhet reser frågan om vilken typ av kunskap och vilken typ av beslut som egentligen behövs för att vi ska lyckas med klimatomställningen. Vilka demokratiska principer är viktiga, och vilken kunskap behövs för att fatta demokratiska beslut i klimatfrågan? Detta diskuteras i ett panelsamtal mellan aktiva klimatdebattörer, forskare och studenter.

I panelen medverkar bland andra Maria Wetterstrand, VD för Miltton Purpose och tidigare språkrör för MP, Sofia Näsström, professor i statsvetenskap, Uppsala universitet och Lovisa Håkansson, amanuens vid enheten för universitetspedagogik, Uppsala universitet.

Tid: Tis 5 juli 12.15-13.00
Plats: B-huset, Uppsala universitet, Huvudentré Cramérgatan 3, B51

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin