Ny modell förutspår förlossningar

Forskarnas modell tar hänsyn till personliga faktorer hos mamman och räknar ut när det är mest sannolikt att förlossningen kommer ske.

Det var när Mikael Elinder själv skulle bli förälder för 16 år sedan som han började fundera kring det beräknade förlossningsdatumet som de fick på ultraljudet. Datumet räknas ut efter hur stort fostret är, men vad betyder det egentligen?

– Är man lite intresserad av statistik av som jag är så undrar man vad datumet är baserat på. Är det ett medelvärde? Är det lika stor sannolikhet att det föds tidigare som senare? Jag blev väldigt frustrerad och tänkte att man borde kunna få reda på det som förälder, säger Mikael Elinder.

Bara det faktum att man säger till förstagångsföderskor att de ofta går över tiden antydde att det fanns utrymme att ta fram bättre och mer begripliga prognoser. Det var dock först flera år senare som han kunde göra egna beräkningar.

Födelseregistret gav värdefulla svar

Tillsammans med kollegan Oscar Erixson började han 2020 titta på siffror från det medicinska födelseregistret. Där kunde de ta del av data från 1,7 miljoner svenska graviditeter och undersöka hur faktorer som mammans ålder, längd och om det var första eller andra barnet påverkade graviditetslängden.

­– Vad man kunde se var att i nio fall av tio fanns det ett annat förlossningsdatum som var mer sannolikt än den dag som gavs vid ultraljudet.

Tack vare födelseregistret kunde de utveckla modeller för att ta fram individbaserade prognoser. I oktober 2021 lanserades tjänsten och hemsidan Pregspect.com. Där kan gravida som är nyfikna få en prognos som berättar när det är mest sannolikt att just de ska föda.

­– Det vi gör är att vi tittar på en kombination av faktorer, till exempel om det är en förstagångsföderska, om det är ett pojkfoster, om kvinnan är ung om hon har lågt BMI och om hon är rökare. Sedan räknar modellen ut ett individuellt datum då det mest sannolikt att barnet föds.

Den vassaste modellen

Även om forskarnas tjänst ger ett mer sannolikt förlossningsdatum än det man får av mödravården, är längden på en graviditet omöjlig att helt förutspå. Så varför ska man då använda deras modell? Mikael Elinder drar paralleller till andra prognosverktyg som finns på marknaden.

– Ingen vill använda den näst bästa väderappen, eller den näst bästa väljarbarometern. Så tänker vi att det är även för blivande föräldrar, varför ska man bara lita till datumet man får vid ultraljudet när det finns en modell som är vassare?

Han berättar vidare att kvinnor som använt tjänsten och fått ett annat datum än vad de givits av ultraljudet har tyckt att det varit skönt.

– En hel del av den feedback vi fått är att de var att de kände sig tryggare när de inte fixerade sig vid ett datum. När det första datumet hade passerat kändes det inte som de hade gått över tiden.

Resultatet av nationalekonomisk forskning

Intresset för tjänsten har varit stort. Sedan starten har 18 000 gravida knappat in sina uppgifter. Planen är nu att marknadsföra prognoserna utomlands. Mikael Elinder tror också det finns stora möjligheter att samarbeta med gravidappar och att utveckla modeller som kan hjälpa till i sjukvården. Framförallt när det kommer till att beräkna hur stor bemanning det krävs i förlossningsvården.

Mikael Elinder och Oscar Erixson har startat företaget vid sidan av sina ordinarie tjänster vid nationalekonomiska institutionen och Institutet för bostads- och urbanforskning. Modellerna som används för att göra födelseprognoserna är dock sprungna ur det vetenskapliga arbetet vid Uppsala universitet. De har båda forskat inom hälsoekonomi och just nu ligger fokus på områden som rör vårdens resurser, vårdplanering och födsloutfall.   

­– Som nationalekonom har man intresse för statistik. Hälsoekonomi är också ett stort intresse vid vår institution. Vi är inga barnmorskor, men våra metoder är väldigt användbara. Därför är det roligt att vi kan hitta något vi kan hjälpa till med.